Som tidigare meddelats lämnar Clara Hellner, forsknings- och innovationsdirektör i Region Stockholm, sin post som ordförande i MedTechLabs styrgrupp. Vi tog ett samtal med henne om hur hon upplevt sina fyra år med centrumet.

När var det du tillträdde som ordförande? Och varför fick du jobbet?

–Jag tillträdde som FoI-direktör i juni 2020, mitt i pandemin, när min företrädare Jan Andersson skulle gå i pension. Region Stockholm ska enligt stadgarna leda arbetet i styrgruppen och därmed föll ljuset på mig eftersom Jan hade haft uppdraget tidigare. Jag hade varit dekan på KI tidigare och var vid tidpunkten chef för Centrum för Psykiatriforskning och hade jobbat i gränslandet mellan vård och forskning länge, korsat Solnavägen fram och tillbaka under hela min karriär. Dessutom hade jag suttit i KI:s ledning, vilket nog sågs som en fördel. [CH1] 

Vad har varit roligast, eller mest intressant, med att leda mMedTechLabs?

– Det som varit roligast är att är jag fått inblick i fantastisk forskning med potential att verkligen göra skillnad för patienter. Och att kunnat få finansiera riktigt stark svensk forskning, jag ser det som ett privilegium att få fördela så stora pengar som det handlar om. På MedTechLabs Research Day som hålls varje år får man höra så många skickliga och driftiga forskare berätta om sitt arbete. Det är människor som verkligen brinner för det de gör. Jag skulle nog säga att en av de roligaste sakerna med att leda MedTechLabs har varit att få träffa dessa forskare som är människor som har potentialen att förändra livet för oss andra.

Vad har varit mest utmanande? Kan du ge något exempel?

– Ja det första var ju pandemin som innebar att varken forskare eller patienter kunde komma till våra lokaler i BioClinicum. Den slog undan idén om att vi skulle sitta tillsammans i MedTechLabs lokaler. Så har det ju också fortsatt vara, undantaget vårt CT-labb. En annan viktig utmaning har varit att göra MedTechLabs till något mer än bara en forskningsfinansiär. Att driva samverkan, innovation och idéutbyte, bygga ung fakultet med juniora forskare som får exponeras för nya sätt att arbeta. MedTechLabs har blivit en möjlighet för forskare i olika steg av sin karriär att mötas runt dessa frågor.

Hur ser du på MedTechLabs som modell för att skapa samhällsnytta av forskning?

– Det absolut viktigaste bidraget, utöver forskningsresultaten i sig, är att förkorta tiden för implementering av de lösningar som tas fram. Avgörande är också centrumets entreprenörskultur, där flera av forskarna startar egna företag och/eller tidigt väljer att samarbeta med företag som gör en säljbar produkt eller tjänst byggd på de lösningar som forskats fram. Även den utbildning av sjukvårdspersonal som vi engagerar oss skapar en konkret samhällsnytta

Hur hoppas du att MedTechLabs kommer att utvecklas när du slutat?

– MedTechLabs bidrar till att stärka Stockholms life science-sektor och jag ser gärna att det är dubbelt så stort om fem år. Detta givet att grundidén hålls levande – det vill säga att centrumet tydligt ska stärka den medicintekniska utvecklingen i Stockholmom fem år. Likaså att centrumet kan fortsätta vara en arena för gränsöverskridande projekt och samarbeten mellan akademi, hälso- och sjukvården och näringslivet.

Vad kommer du själv att göra nu när du slutar ditt uppdrag?

Nu ska jag ägna mer tid åt min egen forskning. Jag är professor i barn- och ungdomspsykiatri, och min forskargrupp har fått ett stort anslag från Vetenskapsrådet för en multicenter-studie inom suicidprevention, där fem regioner i Sverige ska testa en ny modell för omhändertagande. Utöver forskningen kommer jag fungera som senior rådgivare inom life science åt KI:s ledning, och jag ska också arbeta med frågor som rör hälsodata och AI i TEF-Health, ett EU-projekt som syftar till att stötta små och medelstora företag och organisationer att använda AI-lösningar inom hälsa.

MedTechLabs har beviljat 35 miljoner kronor för forskning på två nya områden. En forskargrupp ska fokusera på teknik för att möjliggöra individuell behandling av dödliga former av stroke och pulsåderbrock. Den andra kommer att kombinera bildteknik för att upptäcka var epileptiska anfall börjar och därmed ge bättre förutsättningar för kirurgisk behandling.

”I denna ansökningsomgång toppade antalet ansökningar och de två projekt som nu beviljats medel under fem år tar sikte på förbättrad diagnostik inom betydelsefulla sjukdomsområden: perifer kärlsjukdom och epilepsi. Förutom en tydlig koppling till klinisk tillämpning har projekten stor potential att bidra till bättre behandling av breda patientgrupper både i Sverige och internationellt”, säger ClaraHellner, MedTechLabs ordförande och fram till nyligen forsknings- och innovationsdirektör, Region Stockholm.

Improving health care in peripheral vascular disease: from population-based to individualized decision-making

Forskningsledare är Ulf Hedin, KI och Christian Gasser, KTH. Beviljat belopp: 4,5 miljoner kr per år 2025 –2029.

Sjukdom i form av stroke från åderförfettning i halspulsådern, bristande pulsåderbråck i aorta och sprickningar i aortan utgör en betydande del av dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar med stora konsekvenser för både individer och samhälle. Idag hanteras dessa sjukdomar med strategier baserade på populationsstudier där valet av behandling grundats på algoritmer som optimerar behandlingsresultaten för många, men långt ifrån alla, patienter. Genom ny teknologi för molekylär-, morfologisk-, biomekanisk- och bilddiagnostiska analyser, är det möjligt att profilera patienter så att deras riskbedömning och behandling individualiseras.

Det nya projektet utgår från en translationell forskningsplattform i samverkan mellan Kärlkirurgen vid Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet (KI), SciLifeLab och Institutionen för material- och strukturmekanik, KTH. Inledningsvis ska forskarna ta fram molekylära markörer i blod, biomarkörer, genom avancerade proteinanalyser för patienter med hög risk inom respektive sjukdom. I nästa steg implementeras högupplösande bilddiagnostik som i detalj karaktäriserar molekylära-, morfologiska- och biomekaniska egenskaper för riskbedömning av sjukdomarnas uttryck. Med denna strategi kan patienter med etablerade kliniska riskfaktorer för en ogynnsam sjukdomsutveckling stegvis riskbedömas och effektivt väljas ut för lämplig behandling. Därigenom optimeras både individuell överlevnad och utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser.

Imaging the Epileptic Brain using Multimodal Quantum Sensors

Forskningsledare är Daniel Lundqvist, KI och Val Zviller, KTH. Beviljat belopp: 2,5 miljoner kr per år 2025–2029.

Epilepsi drabbar miljontals människor världen över och för 30 procent fungerar inte medicinerna, vilket gör att de får svåra och frekventa anfall. För dessa patienter är kirurgi ofta det bästa alternativet, men det kräver en exakt identifiering av det hjärnområde som orsakar anfallen – kallad SOZ (Seizure Onset Zone). Nuvarande metoder för att hitta rätt zon där anfallen start inkluderar medicinsk bildteknik som MR, PET och EEG, men dessa tekniker ger ibland inte en tydlig bild, särskilt när det inte syns några uppenbara avvikelser i hjärnan. I det beviljade projektet kombineras därför två innovativa tekniker: supraledande nanotrådsdetektorer för enstaka fotoner (SN-SPD) och optiskt pumpade magnetometrar (OPM-MEG).

Den första tekniken upptäcker små förändringar i hjärnans ämnesomsättning, medan den andra mäter det magnetfält som genereras av hjärnaktivitet – med otrolig precision. Genom att kombinera teknikerna vill forskarna skapa en unikt detaljerad bild av var och hur onormal hjärnaktivitet sker hos patienten. Detta skulle inte bara hjälpa till att mer exakt lokalisera var anfallen startar, utan också ge nya insikter om hur anfallen startar och sprids vidare i hjärnan. Nyttan ligger i att ge kirurgerna bättre kartor över var de ska operera. Om projektet lyckas kan det därför leda till effektivare behandlingar och bättre livskvalitet för personer med epilepsi.

Forskningen vid båda programmen beräknas vara i gång i januari 2025.

MedTechLabs är ett tvärvetenskapligt centrum för patientnära forskning som ska bidra till genombrott i utvecklingen av medicinteknik med betydelse för sjukvårdens viktiga utmaningar och våra stora folksjukdomar. I samtliga program samarbetar alltid forskare och kliniker med både teknisk och medicinsk kompetens. Centrumet drivs gemensamt av KTH, Karolinska Institutet och Region Stockholm.

För mer information, kontakta:

Liz Adamsson
Verkställande föreståndare MedTechLabs
Telefon: 08-790 60 84
E-post: lizad@kth.se

Webbplats: www.medtechlabs.se

Professor Mats Danielsson, en nyckelperson inom MedTechLabs, har tilldelats det prestigefyllda KTH Innovation Award för sina banbrytande insatser inom medicinsk bildbehandling. Priset, som inkluderar en prissumma på 500.000 kronor (43.400 euro), är ett erkännande av hans exceptionella insatser för att utveckla området.

Som en drivande kraft bakom etableringen av MedTechLabs spelade professor Danielsson en avgörande roll för att främja samarbetet mellan KTH, Karolinska Institutet och Region Stockholm. Han har fungerat som forskningsledare för programmet Spectral CT Imaging and Endovascular Techniques och är fortfarande nära knuten till centret.

Från priskommitténs motivering:

2024 års mottagare av KTH Innovation Award har utvecklat teknik som har hjälpt patienter och läkare i hela världen. Som grundare av flera medicinteknikbolag och medförfattare till över 100 patent har Mats Danielsson utvecklat och implementerat lösningar som möjliggör tidigare upptäckt av tumörer och inflammatoriska sjukdomar. Mats Danielsson tilldelas KTH Innovation Award för sina bidrag till området medicinsk bildfysik, sin kreativitet, mod och uthållighet att gå från forskning till impact, och sin strävan att förbättra såväl livskvalitet som sjukvården.

Läs en intervju med Mats Danielsson på KTH Innovations webbplats här

MedTechLabs arrangerar sedan 2023 en hybridkurs i akut stroke, diagnos och behandling. Utbildningen är Lipuscertifierad och riktar sig till ST-läkare och specialistläkare som är intresserade av att lära sig mer om stroke och cerebral ischemi. En av dessa är Kristoffer Linder, specialistläkare i neurologi på Capio S:t Görans sjukhus, i Stockholm. 

Hej Kristoffer, varför valde du att gå vår kurs?

Jag tyckte att det lät som ett intressant upplägg, det liknade ingen kurs som jag gått tidigare. Jag fick tips om den via ett mejl från en kollega. Jag tänkte att när man jobbar på ett akutsjukhus som får in många akuta strokefall så kan det vara värdefullt att gå. På det sjukhus som jag arbetar på så tar vi varje år hand om nästan 1 000 patienter med stroke eller TIA. Jag såg också att det var många intressanta namn som föreläsare också, som Håkan Almqvist, Åsa Kunze och Mikael Mazya. Betrodda och kunniga kursledare ger hög trovärdighet.

Vad tycker du om upplägget?

Jag tycker att man valt en bra uppdelning och balans mellan radiologin och de kliniska delarna av strokepanoramat, inklusive genomgång av trobektomi. För mig var det bra och viktigt att man kan ta kursen i egen takt. Man tittar på videofilmerna när man har tid och kan pausa och gå tillbaka i materialet efter behov. Det kan annars vara svårt att ta sig igenom längre kursavsnitt när man samtidigt har fullt upp på jobbet.

Vad har kursen gett dig?

Delen där man hade röntgenbilder tillgängliga och möjlighet att få titta på dem själv var väldigt värdefullt för mig. Det kan man inte få på annat sätt. Visst finns det många databaser och webbplatser med röntgenbilder, men här kunde man skrolla i materialet och samtidigt få nödvändig information om symptomen, hur lång tid som gått sen insjuknandet och så vidare. Jag är färdig specialist sedan två år och har jobbat med strokepatienter sedan jag blev färdig läkare för mer än tio år sedan, men det var väldigt bra att kunna få den här uppfräschningen av kunskaperna. Utredning och behandling av stroke har förändrats mycket på de senaste åren men det är också bra att gå tillbaka till grunderna, något som den här kursen också tar upp. 

Vilka tycker du bör gå kursen och varför?

Får man svara alla? I första hand de som är under utbildning eller redan jobbar som läkare. Såväl ST-läkare som redan färdiga specialister som arbetat ett tag kan ha stor nytta av kursen. Kursen är bra för att få en uppdatering av sina kunskaper. Jag tror också att den är värdefull för medicin- och röntgenläkare som arbetar med strokefall. 

Vi tog en pratstund med Patrik Jarwoll och bad honom presentera sig själv, varför han valt att gå med i MedTechLabs och hur han kommer att bidra till styrgruppens arbete.

Hej Patrik, berätta litet om din bakgrund.

Jag har en doktorsexamen från Chalmers Tekniska Högskola och har arbetat för Varian inc. och Agilent Technologies inom service, försäljning, marknadsföring och RND innan jag började som MR-fysiker på KERIC, Karolinska Experimental Research and Imaging Center vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Och vad gör du nu?

Idag är jag chef för KERIC, en Core Facillity belägen i BioClinicum som stödjer forskning från både akademi och företag. KERIC är en preklinisk anläggning som stöder allt från kirurgisk träning till avbildning på smådjur med särskilt fokus på translationella forskningsprojekt. Vi vill ta projekt från vitro, eller ännu tidigare stadier, till klinisk forskning på ett säkert sätt som inte riskerar patienternas hälsa. På många sätt kan vi fungera som en bro mellan teknik och medicinsk vetenskap. Jag är också Operations and Business manager på CIR, Centre for Imaging Research – ett centrum för världsledande bilddiagnostik som bildats gemensamt av Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Region Stockholm. CIR stödjer akademiska, kliniska och industriella användare med tillgång till bildbehandlingsanläggningar och relaterade tjänster på högsta internationella nivå. CIR erbjuder en exceptionell och unik samling teknik för banbrytande strukturell, funktionell och metabolisk in vivo-avbildning av alla organ, hos människor, icke-mänskliga primater, stora och små djur.

Vad fick dig att vilja arbeta med MedTechLabs?

Jag är mycket entusiastisk över möjligheten att få kunna stödja MedTechLabs, som jag ser har en viktig roll att koppla avancerad teknik som AI, elektronik, implantat och materialvetenskap till arbete inom hälsa och kliniska tillämpningar. Ett intressant krav, men också något som verkligen förstärker den tvärvetenskapliga profilen, är det faktum att du behöver en PI från både KTH och KI i all forskning som sker vid MedTechLabs. En annan spännande faktor är att projektet ska nå kliniska prövningar eller kliniska tillämpningar inom fem år. Det sätter verkligen fokus på projekt som är tillämpade och som kan bli till nytta för folkhälsan inom en rimlig tidsram.

Hur kommer du att bidra till styrgruppen?

För mig har innovation och tillämpad forskning alltid varit något jag har haft ett intresse och en passion för. MedTechLabs är en bro mellan KTH, KI och Karolinska Universitetssjukhuset, vilket är viktigt för innovation och framsteg inom tillämpad medicinsk forskning. Med mina roller på KERIC och CIR och bakgrund från en mer teknisk miljö inom akademin och näringslivet, hoppas jag kunna bidra med att stödja arbetet med att skapa en brygga mellan teknik och life science.