MedTechLabs utlyser medel för finansiering av forskningsprogram inom områdena (1) Precisionshälsa och (2) Data-driven hälso- och sjukvård. Forskningen ska vara inriktad på medicinsk teknik med tydliga kliniska tillämpningar för att förebygga och behandla vanligt förekommande sjukdomar eller tillgodose medicinska behov.

Läs mer om utlysningen här (engelsk text).

Stratipath har flera år tagit plats på listan över Sveriges bästa teknikstartups. På bara fyra år har deras forskningsbaserade AI-produkt antagits av svenska sjukvårdsregioner. Allt började när MedTechLabs-forskarna Mattias Rantalainen och Johan Hartman kopplades samman med entreprenören Fredrik Wetterhall av KI Innovation.

Hej Fredrik! För den som inte känner till Stratipath, vilka är ni?

– Stratipath utvecklar AI-baserad precisionsdiagnostik som hjälper läkarna inom sjukvården när de ska välja vilken behandling en cancerpatient ska få. Det finns ju många utmaningar inom sjukvården, vi jobbar inom cancerområdet och där det finns många bra screeningprogram, till exempel för bröstcancer. Men många patienter hamnar i sjukdomsgrupper där man inte kan bedöma hur aggressiv cancern är. De analyser som kan svara på den frågan är både dyra och tidskrävande så långt ifrån alla patienter får tillgång till dem. Det leder till en ojämlik sjukvård, din behandling och diagnos kan variera beroende på var du bor eller vilken vårdgivare du träffar. Så i situationer där det står klart att du har cancer men man kan inte bedöma hur aggressiv den är, där kommer vi in med en diagnostisk lösning som bygger på avancerad artificiell intelligens och djupinlärning. Vår metod är enkel, kostnadseffektiv och snabb. I jämförelse med dagens metoder, som kan ta upp emot flera veckor, så tar vår analys under 30 minuter. Just nu har vi en kund som ska starta upp med vår lösning och deras nuvarande analys tar i genomsnitt 20 dagar. Som patient går du under tiden och väntar på din dom. Den här tiden är extremt stressande för patienterna. Och för de anhöriga, kan tilläggas. Det påverkar även arbetet inom sjukvården, där man är angelägen om att komma igång med behandlingen, att behöva boka om patienter och plocka upp ärendet igen, där det krävs att man läser in sig på patientens sjukdom ännu en gång, skapar mycket merarbete.

Förstår de ni träffar vad ni gör?

– När vi träffar våra kunder inom hälso- och sjukvården så upplever jag att de förstår direkt vad vi gör och vad värdet är med våra lösningar. Andra kan ha litet svårare att förstå då det diagnostiska och onkologiska arbetsflödet är komplext och inget som man ser om man inte arbetar i det. Det som många kommer i kontakt med och som man kanske främst förknippar cancerdiagnostik med är screening/mammografi som syftar till att upptäcka misstänkt cancer. Det är det första och endast ett av många steg innan diagnos och behandling. Vi kommer in när cancern är upptäckt och den grundläggande diagnostiken är gjord och man står inför det viktiga beslutet vilken behandling patienten ska få.

Fredrik Wetterhall, VD and medgrundare av Stratipath.

Var står ni nu och vad har tagit er dit?

– Vi är just nu i situationen att tre svenska regioner använder vår lösning i sin diagnostik och vi får med all sannolikhet in ytterligare vårdgivare under våren. Sen tittar vi på att starta upp försäljning i andra delar av Europa, främst norra Europa. Vi startade 2019 och vi kom in i klinisk drift i april förra året, så vi har funnits i fyra och ett halvt år. Vi var tre som startade bolaget och den första anställde kom in 2020. Nu är vi 16 personer som jobbar här på Nanna Svartz väg i Solna. Under dessa år har vi lärt oss mer om vår produkt används, gjort uppdateringar, valideringsstudier och börjat utveckla fler tillämpningar även utanför bröstcancerområdet. Den stora utmaningen vi står inför nu är att rulla ut internationellt.

Det låter som att det gått ganska snabbt för att vara ett life science-bolag?

– Det krävs ju alltid att man har en regulatoriskt godkänd lösning, det var och är ett stort och omfattande arbete att kunna kvalitetssäkra en produkt. Vi hade förmånen att när vi startade bolaget så var redan mycket på plats. Det gick till så att jag, Johan Hartman, patolog på KS och professor på KI och Mattias Rantalainen, docent på KI möttes via KI innovation. Johan och Mattias och deras forskargrupper hade samarbetat under många år redan så vid den tidpunkten hade de redan lovande resultat, så vi startade inte med ett tomt vitt papper och det är därför som vi kunde få ut en produkt förhållandevis fort.

Var befinner sig Stratipath om fem år?

– Då är vi ett väletablerat bolag och finns på huvudmarknaderna, i Europa och Nordamerika. Men vi får redan nu förfrågningar även utanför dessa regioner så vi har säkert etablerat oss på andra marknader också. Om fem år har vi en breddad produktportfölj, både inom bröst, men även inom andra stora solida cancerdiagnoser så som prostata, colorektal med flera. Vi fokuserar på de stora cancerdiagnoserna då vår teknologi förutsätter tillgång till stora datamängder, dva vår teknologi passar inte lika bra för mer sällsynta cancerformer. Vid den tidpunkten erbjuder vi både prognostiska men också behandlingsprediktiva lösningar. En viktig del i vår utrullning är samarbeten med större företag, som Sectra och amerikanska Prosia och Paige. Det finns även fler företagssamarbeten som är på gång men som jag inte kan nämna nu. Det här är en viktig del för att vi ska kunna få genomslag globalt, dessa samarbeten ger oss möjlighet att nå fler patienter. Vi kommer om fem år att vara över 100 personer och behöver öka teamet både inom R&D och den kommersiella sidan. Idag ligger större delen av kostnadsmassan på R&D. Vi kommer inte heller rymmas i dessa lokaler. Vår ambition är att finnas kvar i Hagastaden, men vi kommer nog också att ha sajter utanför Sverige. Så att vi finns nära våra kunder och för att nå kompetens på andra håll i världen. För det går inte att rekrytera bara här i Sverige om vi ska ha den vassaste kompetensen.

Vad betyder Stratipath i ett större perspektiv för svensk medtech?

– Jag kan nog mest utgå från sjukvårdens sida. Vi kan bidra till en mer jämlik och hållbar sjukvård. För den är ojämlik idag. Det finns olika behandlingar och det finns många under utveckling, många bra. Men alla behandlingar kan inte ges till alla patienter, det finns kostnader och biverkningar som hindrar det. Vi kan bidra till en mer kostnadseffektiv sjukvård och vi kan bidra till att sjukvården kan ge sina patienter rätt behandlingar snabbare. Förhoppningsvis kan vår resa skapa intresse för andra forskare och kliniker att ta sin forskning hela vägen till patient, inspirera dem att kommersialisera sina resultat. Sen är det utan tvivel så att vi har byggt en fin kompetens här i Stratipaths team som jag tror kommer gynna andra medtechbolag.

Delar av Stratipaths teamet på kontoret i Hagastaden.

Vad behövs för att ni och liknande bolag ska kunna utvecklas snabbare än idag?

– Tillgång till kapital. Investeringsklimatet i USA och även i Europa är så annorlunda mot här. Där reser företagen fem till tio gånger mer kapital än vad vi kan göra i Sverige, vilket innebär att de kan utvecklas snabbare. Detta har blivit en ännu större utmaning pga krig och oro i världen som gjort att riskaptiten hos investerare gått ned ännu mer, och många investerare är också rädda för hälsovårdssektorn då det vet att det är svårt och tar tid att införa ny teknik. Sen behöver vi kompetens. Inom just vårt område ser vi att det finns bra kompetens in Sverige, men det finns andra länder som satsar ännu mer. Så vi konkurrerar om talangerna med Asien, Europa och USA. Om vi som land vill att vi ska fortsätta vara världsledande inom tex vår sektor behöver vi säkerställa att vi har världsledande forskningen och utbildning, och att det är attraktivt för talanger att stanna i, eller flytta till, Sverige. En sak som vi i näringslivet behöver ta ansvar för är att vi på riktigt förstår sjukvården och vilka problem och utmaningar som finns och verkligen behöver lösas. Här tycker jag att det finns förbättringspotential och jag tror att nyckel är att bolag ska startas kring problemet de vill lösa och inte runt en teknik de vill hitta användning till. Sen tror jag att Sverige måste se till att sjukvården får bättre möjligheter att anamma ny teknologi. Men detta är knepigt för deras främsta fokus ska ju vara att ta hand om patienterna och jag tror att många inom vården är trötta på olika IT-projekt som aldrig tar sig förbi pilotstadiet. För oss är det viktigt att våra lösningar testas och utvärderas i skarp miljö och inte i någon sidoverksamhet, det är först då vi kan få riktig feedback. Här har vi varit lyckosamma men jag vet många som inte varit det. Nästa utmaning är att skala upp användningen och då krävs det oftast ändring i riktlinjer och ersättningssystem. Förändringar av dessa är ofta ganska långa processer som tar många år, som kräver resurser och en uthållighet som inte många mindre bolag har. Det gör att många vårdgivare sitter fast i gammal teknik när det finns både bättre och billigare alternativ. Det är varken bra för sjukvården, patienter eller företag. Här skulle det vara önskvärt att det gick att göra snabbare förändringar, det skulle alla vinna på. Sedan ska man så klart inte tumma på patientsäkerheten eller att ställa krav på klinisk evidens, men jag tror att alla i samhället skulle vinna på snabbare införande av ny teknik i sjukvården. I Tyskland har man infört DiGA för att snabba på införandet av vissa typer av nya digitala lösningar. Det löser långt ifrån alla problem men kanske kan det vara något för Sverige att ta efter?

Vilken är din bakgrund och vad har gjort att du valt att satsa på Stratipath?

– Jag började en gång på Siemens Elema, med utveckling av intensivvårdsventilatorer. Det som fick mig att stanna inom hälso- och sjukvårdssektorn var att jag behöver ett tydligt och bra syfte med det jag gör. Det har jag haft svårt att hitta inom något annat område än hälsosektorn. Jag började med mjukvaruutveckling på 90-talet och har sedan 25 år tillbaka sysslat med kommersialisering och implementering i sjukvården, både på leverantörs- och vårdgivarsidan. Jag upplever det som väldigt stimulerande att utveckla nya produkter inom sjukvården och se hur det skapar radikal förbättring för både enskilda patienter och sjukvården i stort. Under min karriär har jag startat flera företag baserade på forskning från KI. Det var Mats Ferm på KI innovation som matchade mig med Johan och Mattias, och vi började tillsammans fundera på hur vi kunde hitta en modell så att resultaten från deras forskning kan skapa värde för sjukvården och patienterna. Först tänkte vi oss att det skulle kunna ske genom ett större etablerat bolag, men vi kom fram till att vi skulle kunna nå större impact genom att starta ett eget företag. Vi fattade tycke för varandra, där vi såg att vi hade en bra kompetens tillsammans, kommersiellt, kliniskt och tekniskt, och på den vägen är det. Jag är imponerad av Johan och Mattias som kliniker och forskare som vågar satsa på företagande på detta sätt. För det här är en ny värld för dem, att ta steget från forskning och sjukvård och lägga tid och energi på att bygga upp ett företag, för det ska erkännas att det inte alltid är så lätt. Deras drivkraft är att deras forskning ska komma patienterna till godo.

Vad ser du mest fram emot under 2024?

– Att komma ut bredare och nå fler patienter med våra lösningar. Lära oss mer om hur vår produkt används i sjukvården, i Sverige och internationellt. Se den impact som produkten kan göra. Det är det som är mest belönande för en själv, att få se att den används och gör nytta. Det finns så många bolag, projekt och produkter som inte slår. Sen är det väldigt stimulerande att jobba inom det här området, med den snabba utveckling som pågår. När det kommer till teamet är det en ynnest att få umgås med drivna, högkompetenta människor. Jag är extra stolt att vi har en jämn könsfördelning, många nationaliteter, åldrar och bakgrunder. Alla som jobbar hos oss tror jag gör det för ett högre syfte, det förenklar rekryteringen, och det gör det lättare att kliva ur sängen med ett leende och åka in till kontoret även när det är mörkt och snöstorm ute. Passionen är central och viktig för att alla ska orka. Det är inget kort race vi kör, vi vet att vi kommer att behöva kämpa på under många år.

Fakta om bolaget:
Stratipath är ett svenskt bolag som utvecklar AI-baserad precisionsdiagnostik med målet att radikalt förbättra cancerdiagnostiken, och förutsättningarna för alla som drabbas av cancer. Stratipaths AI-lösningar analyserar vävnadsprover från tumörer och möjliggör mer precisa behandlingsbeslut genom förbättrad och snabbare patientstratifiering inom sjukvård, kliniska prövningar och läkemedelsutveckling. Det gör att fler patienter kan få tillgång till precisionsdiagnostik vilket bidrar till en mer jämlik och hållbar cancersjukvård. Stratipath grundades 2019 och bygger på världsledande akademisk forskning vid Karolinska Institutet. www.stratipath.com

I Sverige drabbas årligen över 18 000 personer av akut ischemisk stroke. Med rätt och snabb behandling av stroke räddas både liv och den drabbade kan slippa livslång funktionsnedsättning, något som både ger ökad livskvalitet för patienten och spar stora pengar för samhället. De nya behandlingsmöjligheter som kommit fram under det senaste decenniet kräver mer kunskap inom vården, vilket är ett skäl till den nya kursen som ges via MedTechLabs.

I oktober 2023 startade kursen ”Akut stroke, diagnostik och behandling” arrangerad av MedTechLabs. Utbildningen vänder sig till ST-läkare och specialistläkare som vill fortbilda sig inom området för att bättre kunna följa de nationella rekommendationerna och riktlinjerna för undersökning och behandling av stroke och TIA. Den nya kursen erbjöds såväl läkare i Region Stockholm som i andra delar av landet och blev snabbt övertecknad. 

Vi pratade med Håkan Almqvist, överläkare och neuroradiolog på Capio St Göran som är huvudansvarig för kursen. Håkan har arbetat nästa hela sitt yrkesliv med stroke, först på SÖS och senare som neuroradiolog på Karolinska, och följt den moderna utvecklingen hur man kan hitta och eliminera tromber/embolier ända sedan slutet av 90-talet.

Hej Håkan, kan du berätta litet om kursen och varför den ges?

”Kursen syftar till att ge kunskap om nyttan av akut reperfusionsbehandling inom 24 timmar hos flera patientgrupper, inklusive dem med relativt stora etablerade infarkter. Även handläggning och utredning av TIA ingår i kursen. Det största problemet med strokevården är fortfarande att patienterna kommer in för sent, så det är viktigt att alla i samhället vet att det finns hjälp att få och kastar sig på telefonen vid symtom. Men även vi inom vårdkedjan måste vara på tå och veta vad som behövs för patienterna. Man måste våga vara rationell och inkluderande även om det är låg sannolikhet för stroke. För det kan vara svårt att veta om man får rätt i sin bedömning. Läkare behöver se många fall för att bli duktiga i sin bedömning och det tar tid, framför allt på ett mindre sjukhus.”

Hur genomför ni kursen?

”I första omgången erbjuder vi den gratis till 40 deltagare som får ta del av ett trettiotal videoföreläsningar och fallstudiematerial med kommentarer, som vi distribuerar med hjälp av Collective Minds Radiology och deras system för radiologiska bilder. Det är upp till studenten hur mycket tid man lägger ner på den delen men jag skulle säga att det handlar om ungefär två och en halv dag, i egen takt. Utöver detta har vi en obligatorisk fysisk träff i form av seminarium i Stockholm där fallstudier diskuteras. Kunskapskontrollen sker på detta seminarium och det krävs en aktiv medverkan för att erhålla sitt kursintyg.”

Vem kom på idén om denna kurs?

”Vi var många som tidigt uppmärksammade att det saknades fortbildning för de nya undersöknings- och behandlingsformer som växt fram på området. När MedTechLabs drog igång såg man att det finns ett utbildningsbehov inom regionen. Professor Staffan Holmin tillsammans med KTH-professorn Mats Danielsson såg möjligheten att centrumet skulle kunna bidra till och hålla i utbildningen. Redan 2018 började vi spela in delar av det material som nu används på kursen tillsammans med nytt material 2023. Pandemin och frågor runt vilken plattform som skulle användas har gjort att det tagit litet tid.”

Vad tror du har gjort att kursen blivit så populär?

”Kursen motsvarar endast några dagar där man själv väljer när under ca 1 månad. Det påverkar säkert. Men det är upp till studenten hur mycket tid man lägger ner. Jag tror långa kurser blir svårare att attrahera till. Att vi har ett hybridupplägg med självstudier med föreläsningar och kunna bläddra i fall kombinerat med ett fysiskt seminarium med lärarna. En kurs måste också kunna ge både kursintyg samt ST-intyg. Det är nog precis det som många läkare efterfrågar i fortbildningsväg.”

När kommer ni att hålla kursen nästa gång?

”Det här är första gången vi genomför den och vi kommer såklart att vidareutveckla den utifrån den feedback vi får från kursdeltagarna. Sen får vi se hur många gånger per år som är rimligt. Det är också en fråga för Region Stockholm, som denna gång lät läkare från andra regioner gå utan kostnad. Men förhoppningsvis ska vi genomföra kursen även under 2024.”

MedTechLabs har beviljat 35 miljoner kronor för två nya medicintekniska forskningsprogram. I det första tas en ny metod fram för att övervaka syresättningen hos fostret under förlossningen. Det andra ska utveckla en ny metod för tidig diagnostik av hjärnsjukdomar med hjälp av MR-elastografi.

Årets utlysning från MedTechLabs startade i våras och beslutet om att anta två nya forskningsprogram togs av centrumets styrgrupp i början av oktober. Johan Schuber, verkställande föreståndare för MedTechLabs, menar att de beviljade programmen stärker centrumets inriktning på att bedriva forskning som är klinisk relevant.

Dagens metoder för fosterövervakning har svagheter och forskarna i detta nya program siktar på att förbättra dessa för att minska risken för organsvikt hos barnet under förlossningen. Detta är ett viktigt forskningsområde som berör många patienter och förlossningsvården, inte bara i Sverige utan hela världen.  

Programmet ”Kontinuerlig laktatmätning och förebyggande av fetal hypoxi under förlossning” leds av Malin Holzmann, Karolinska Institutet (KI), och Saul Rodriguez Duenas, Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Malin Holzmmann är överläkare vid enheten för graviditet och förlossning vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och docent vid KI. Saul Rodriguez Duenas är universitetslektor vid avdelningen för elektronik och inbyggda system vid KTH. Målet är att åstadkomma en kontinuerlig laktatmätning under förlossningen, vilket skulle innebära en helt ny teknik inom vården med potential att förändra fosterövervakningen I grunden.   

I det andra forskningsprogrammet ligger fokus på att förstå hur hjärnans vävnad förändras när den utsätts för sjukdomar som Alzheimer, Parkinson, MS eller vid hjärntumör. När bromsmediciner för dessa nu blir mer tillgängliga blir det också viktigare tidig upptäckt av sjukdomarna i tid för att kunna bromsa sjukdomsförlopp så effektivt som möjligt.

Programmet ” Klinisk tillämpning av nästa generations hjärnmagnetisk resonanselastografi för neurodegenerativa sjukdomar och hjärntumörer” leds av Rodrigo Moreno, KTH och Tobias Granberg, KI. Rodrigo Moreno är docent och universitetslektor på Institutionen för medicinteknik och hälsosystem vid KTH. Tobias Granberg, är lektor vid avdelningen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. MR-Elastografi (MRE) används redan idag för att diagnostisera leversjukdomar men dess komplexitet har hittills hindrat den kliniska användningen för diagnos av hjärnans sjukdomar. Huvudmålet med detta tvärvetenskapliga program är att göra det möjligt att genomföra MRE även för hjärnan och utvärdera dess kliniska nytta vid neurodegenerativa sjukdomar och hjärntumörer. Projektet omfattar MRE-teknik från bildinsamling och analys till dess användning och utvärdering i kliniska studier. Det slutgiltiga målet är att möjliggöra klinisk implementering i Region Stockholm inom fem år och därmed bidra till bättre behandling för patienter.

Forskningen vid båda programmen beräknas vara i gång i januari 2024.

MedTechLabs är ett tvärvetenskapligt centrum för patientnära forskning som ska bidra till genombrott i utvecklingen av medicinteknik med betydelse för sjukvårdens viktiga utmaningar och våra stora folksjukdomar. I samtliga program samarbetar forskare och kliniker med både teknisk och medicinsk kompetens. Centrumet drivs gemensamt av KTH, Karolinska Institutet och Region Stockholm.

För mer information, kontakta:

Johan Schuber
Verkställande föreståndare MedTechLabs

Telefon: 08-790 67 64
E-post: jschuber@kth.se

Webbplats: www.medtechlabs.se

LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/medtechlabsstockholm

SVT lyfter fram effekterna av forskning om AI för upptäckt av bröstcancer vid mammografi, utförd av MedTechlabs forskare Kevin Smith och Fredrik Strand. Lancet publicerade också en vetenskaplig artikel av den studie som genomfördes vid Capio Sankt Görans sjukhus i Stockholm.

Vilka skillnader i cancerupptäckt och onödiga återkallelser är resultatet av olika kombinationer av AI och radiologer? Lancet Digital Health har publicerat resultaten av en prospektiv klinisk studie.

MedTechLabs forskare Fredrik Strand är förvånad över hur exakt AI:n var och säger att potentialen för AI att hantera det mesta av bildavläsningen vid mammografi är enorm.

Karin Dembrower är överläkare och medicinskt ansvarig för mammografiavdelningen på Capio S:t Görans sjukhus där den kliniska studien genomfördes. Hon är mycket nöjd med resultatet.

– Vi hittade litet mer cancer och återkallade färre kvinnor som visade sig vara friska, så vi oroade färre kvinnor. Och vi frigör tid för radiologerna att göra annan diagnostik än att titta på vad som är merparten friska kvinnors avbildningar. Vi har lyckats kapa köerna ordentligt, så vi är ett köfritt bröstcentrum nu, berättar hon i inslaget på SVT.

Systemet med AI-stöd för upptäckt av bröstcancer är i funktion sedan sommaren 2023 på St Görans sjukhus i Stockholm.

– Vi har visat att vår AI-teknik fungerar på St Göran och deras utrustning. Men det betyder inte att vilken AI som helst fungerar på all utrustning, så det är något man behöver kontrollera innan den införs, säger Fredrik Strand i samma inslag.

Se tv-inslaget här (på svenska)

Läs artikeln i Lancet Digital Health här (fulltext)

Den 24 augusti fick MedTechLabs äran att  vara en av de medicinska forskningsanläggningar i Stockholm och Uppsala som fick ta emot besök av GE HealthCares högsta ledning. Deras team förklarade att de var glada över att se framstegen i världens första kliniska utvärdering av vår fotonräknande datortomograf med kiseldetektorteknik, här vid BioClinicum.

Peter J Arduini, VD och koncernchef för GE Healthcare uppgav bland annat:

”I början av min karriär på GE HealthCare arbetade jag med datortomografi. Den här veckan var det spännande att få vara i epicentrum för denna spännande innovation, och jag ser fram emot den potentiella omvandling som den kommer att skapa för CT och fördelarna för patienter över hela världen. Fotonräkning har förutsättningar att ytterligare förbättra kapaciteten hos traditionell CT och öka bildprestanda för onkologi, kardiologi, neurologi och många andra kliniska CT-tillämpningar.”

Den 19 april 2023 arrangerade MedTechLabs ett seminarium med fokus på strategier för forskare som vill bli bättre på att identifiera och skydda sina digitala innovationer. På agendan stod även taktik och praktiska tips om patentering eller andra sätt att utvinna affärsmöjligheter från vetenskap kopplad till digitala tillämpningar.

Niclas Roxhed, föreståndare för MedTechLabs, inledde med att ge en bakgrund till MedTechLabs och dess fokus på tvärvetenskaplig, translativ forskning i senare faser, närhet till kliniska prövningar och klinisk implementering, samt industriellt samarbete. Han gav därefter ordet till Måns Marklund, IP-strateg och grundare av Cascelotte.

Måns förklarade sedan hur han och hans företag analyserat resultat från forskare knutna till MedTechLabs, undersökt volymer av patent och även gjort en djupgående studie av kvaliteten på dessa, deras potentiella ekonomiska värde och tekniska standard. Jämfört med några av världens bästa forskningscentra visade det sig att dessa patent höll mycket hög nivå, särskilt de som var kopplade till Mats Danielsson och hans forskargrupper.

– Annan forskning vid MedTechLabs visade sig vara mer kopplad till digitala tillämpningar och artificiell intelligens, vilket kan vara en orsak till att denna slags forskning inte leder till lika många patent. Efter diskussioner med Johan Schuber, verkställande direktör vid MedTechLabs, beslutade vi därför att undersöka detta fenomen närmare, sa Mats.

Hur bra är Sverige i internationell jämförelse?

Mats förklarade vikten av att titta på skillnaderna mellan olika slags teknologier. I vanliga fall ligger Sverige på plats 12 när det gäller alla teknikpatent i världen. Många kommer dock från Ericsson, vilket blåser upp volymen. Sett enbart till life science hamnar Sverige på plats 15, vilket fortfarande är väldigt högt och en indikation på hur bra Sverige är redan utan Ericsson.

– Inom AI ligger Sverige på plats 20 när det gäller patent, också mycket högt med tanke på att vi är ett litet land. Men det kanske finns utrymme för fler patent, med ökad kunskap om hur detta går till och varför man bör patentera även på detta område. Vi vet också att om det finns patent på ett område så finns det en mängd andra immateriella tillgångar där. Det kan vara varumärken, kunskap om data och dataanvändning, design och annat. Så patenten indikerar ett lands förmåga att omvandla innovation till ekonomiska värden, förklarade Mats.

Han fortsatte med att tillägga att AI dessutom är en av de mest patenterade tillgångarna just nu, så det är inte sant att det inte går att patentera AI, även om det går litet annorlunda till jämför med annan teknologi. Detta gäller för övrigt även life science-området i stort, jämfört med andra patentområden.

– Det viktigt att förstå vilka strategier, vilken taktik och praktiska tillvägagångssätt som är bra att känna till när det gäller såväl AI som life science. Därför valde vi att bjuda in Michael Kitzler och Malin Keijser Bergöö, vilka båda arbetar som jurister specialiserade på europeiska patentfrågor vid Rouse, sa Mats och lämnade över till dessa talare.

Kontrollpositioner och kommersialisering av innovation

– I en kommersiell kontext finns några fundamentala frågor man behöver ställa sig, som vad man egentligen säljer – ibland verkar det som att man erbjuder en sak när det egentligen är något annat. I det sammanhang vi pratar om nu är det nog flera av som är i en tidig fas av kommersialiseringen, kanske har ni skapat ett företag och ni har något att sälja till någon, inledde Michael.

Han beskrev sedan hur Rouse brukar börja med är att identifiera de intellektuella tillgångar som forskningsteamet eller företaget byggt upp över tid och sedan översätter dessa till olika ”kontrollpositioner”, vilket han förklarade som den aspekt av kontroll som skapar ägande och/eller kontroll över en innovation över tid. Några av dessa kan patenteras, några kan man behöva hemlighållas tills senare, andra kan avtalas med andra aktörer om och vissa bygger på en unik kombination av förmågor som är svåra för andra att skaffa sig.

Han förklarade att olika företag/team behöver olika mix av kontroll över tillgångar och gav exempel på ett företag som skaffat sig 55 procent av sina tillgångar täckta av patent, 25 procent genom externa överenskommelser av något slag och 10 genomsekretessbaserad kontroll. Mjukvaru- och IT-företag har ofta färre patent och tillämpar i högre utsträckning andra metoder medan hightechföretag satsar mycket på att få patent. Michael menar att medtech-företag ligger någonstans mellan high tech-företag och mjukvaruföretag i termer av kontrollpositioner.

– Ser man till trenderna inom medtech visar statistiken de att det sker fler patentansökningar i denna bransch än i andra. Är det då värt pengarna att göra dessa ansökningar? Troligtvis, menade Michael.  

Bland de största patentägarna inom medtech finns företag som Siemens Healthcare, Philips, Fujufilm, Canon Medical Systems och Merative. Sen följer en ”long tail” med företag som kanske inte har så många patent, men dessa kan vara väldigt viktiga. Michael gav exemplet Elekta, med bara 12 patent på AI-området, men vilka är mycket betydelsefulla. Ännu längre ner på listan finns företag med kanske fyra patent, som alltså trots ett litet antal ändå kan vara väldigt relevanta portföljer. Sammanfattningsvis krävs inte många patent för att åstadkomma skillnad och nå kommersiell framgång, det handlar istället om innehållet i dessa patent, förklarade Michael.

Michael listade sedan vilka kommersiella värden som kontrollpositioner för patent skapar för medtechförtagen, från att begränsa affärsrisker till att bidra till företagets medverkan i viktiga ekosystem. (Se bilden nedan).

Att patentera medtech och AI i praktiken

– Ert område är bland de tuffaste att patentera. Dels för att det har att göra med saker man gör med hjälp av datorer, vilket patentmyndigheterna är väldigt noggranna med innan de godkänner, vilket gör att det blir komplicerat och kräver mer arbete och rätt strategier, inledde Malin.

Hon förklarade att det i vissa länder finns förbud mot att patentera behandlingar, vilket kan drabba företag och att man då får lov att patentera de enheter man använder, inte metoderna. Detta skiljer sig beroende på var i världen man är, i Kina är det till exempel lättare att få patent på behandlingar. I Europa är det tvärtom ofta helt omöjligt att få patent på behandlingsmetoder. I USA är det mer oförutsägbart, där kan ett enda domstolsbeslut ändra situationen så att det plötsligt blir möjligt att patentera något som tidigare inte gick, och tvärtom. Malin underströk att med detta sagt är det ändå ofta möjligt att patentera – på något sätt. Man kanske måste gå via utrustningen i stället för metoden, eller göra på andra sätt, men det går alltid att patentera något.

– En sak vi såg när vi tittade på medtechlabs var projekt inom bioelektronisk medicin där man minskar inflammation genom elektrisk stimulans via ett implantat. Skulle man vilja patentera i ett tidigt stadium här så utgör konceptet en behandlingsmetod, vilket gör att man istället kanske väljer att patentera implantatet. Men konkurrerande företag kan ju då välja att använda ett annat implantat. Så väldigt breda koncept kan vara svåra att patentera med affärsmässig framgång, förklarade Malin

Hon gav sedan ett exempel med pacemakers. En sådan stimulerar hjärtat och är därmed att betrakta som en behandling, vilken inte kan patenteras i Europa. Men själva metoden att identifiera vilka signaler som pacemakern bör använda för att stimulera den enskilda patientens hjärtat på rätt sätt, det går att patentera – så länge man anger att man lagrar denna data någonstans och inte använder den direkt för att stimulera hjärtat. Sen kan man också såklart använda denna lagrade data för att stimulera hjärtat. Ett exempel på hur man kan anpassa utformningen av patent till lagstiftningen och få ett effektivt patent som ger ett indirekt skydd för behandlingsmetoden ändå.

Malin gav också exempel på hur ett företag tagit patent på en detaljerad beskrivning av hur de tränat upp sin algoritm för medicinsk bildigenkänning och därmed skaffat sig ett immaterialrättsligt skydd för sin innovation. Det skyddet har de fått i hela världen, även i Europa. Ett annat exempel rörde armband som användes för att larma när en äldre person ramlade. Företaget använde AI och maskininlärning för att tolka signalen från armbandet rätt. Lösningen för att få ett patentskydd här blev att ta fasta på specifika parametrar som användes när algoritmen analyserade signalen för att skilja på när det rörde sig om ett olycksfall och att bäraren bara lagt sig ner. Sådana parametrar kunde vara t.ex. vilket rum bäraren var i, om bäraren flyttat på sig, sovit nyss, sprungit etc. Kombinationen av parametrar gav underlag för algoritmens sätt att fungera och det var detta som blev basen i patentansökan.

– En utmaning när man vill patentera AI-lösningar är att man inte alltid kan beskriva varför lösningen ger de svar den ger, eftersom de bygger på att en algoritm tränat sig fram till svaren på enorma mängder data, men i patentansökningar måste man kunna beskriva detta, sa Malin.

Michael summerade med att man behöver kontextualisera AI och gav några key take aways: patentering kan vara ett kraftfullt verktyg för att kontrollera de värdeskapande fenomen som uppstår inom digital medicinteknik. Det krävs dock ett systematiskt tillvägagångssätt av dem som vill skapa kontroll med hjälp av patent och andra kontrollåtgärder. Slutligen är patentering inom digital medtech mer komplext än inom de flesta andra områden och kräver därför väl genomtänkta strategier. För att åstadkomma kraftfulla patent inom medtech måsta man göra rätt och då behövs ofta en mer systemisk approach. Man behöver också förstå hela spektrumet av tillgångar man har och hur de kan användas och kontrolleras, var Michaels avslutande råd.

Frågor från åhörare

Niclas modererade därefter frågor från deltagarna i publiken, på vilka de medverkande gav svar.  

Fråga: Vad krävs för att kunna patentera AI-modell för radiologiska bilder?

Svar: Sättet att bygga och träna modellen, t.ex. utifrån specifika parametrar, om dessa är mycket annorlunda än andra modeller, då är det lättare att patentera den, förutsatt att den är ny. Att bara använda en allmän modell som man tränar på många bilder är svårare.

Fråga Vad händer om man som forskare publicerat en akademisk artikel som beskriver en sådan metod?

Svar: Det beror på hur länge sedan publiceringen skedde. I USA har man ett år på sig att ansöka om patent efter publiceringen utan att nyhetshindra sig själv mot patentering. I Europa måste du ansöka innan publiceringen. Det ska tilläggas att akademiska artiklar inte alltid avslöjar hela innovationen, de kan röra sig på en mer övergripande nivå och inte nödvändigtvis beskriva detaljer som omöjliggör patentering, i Europa.

Fråga: Vad händer om man har patentsökt och publicerat något och sedan vill patentera något som är lite annorlunda än det som patentsöktes först.
Svar: Det blir alltid komplicerat om man ändrar på saker i en uppföljande patentansökan. Generellt sett är det bättre att ha allt genomarbetat och rätt från början. Men verkligheten och behoven av att publicera en innovation kan vara prioriterad och du bör i allmänhet skicka in en tidig patentansökan, det är bättre än att inte göra några anspråk alls på din innovation.

Fråga: Vad innebär skyddet i praktiken om ett större företag gör intrång?

Svar: Tyvärr är det så att de med mest pengar vinner. Men om du har ett patent så kan du ta hjälp av ett annat stort företag, få hjälp att vinna mot den som den som gör intrånget. Patentet kan också fungera avskräckande mot stora företag som inte vill få problem. Stora företag kan också uppskatta att en mindre spelare som pratar med dem har patent för sin innovation, så att det blir tydligt vad det handlar om.

Fråga: Man kan ju inte patentera data, men kan man patentera själva sättet man kurerar data vid träning av en AI?

Svar: Det beror på om tillvägagångssättet är väldigt annorlunda mot hur man gjort samma sak tidigare. Är det gjort på ett annat sätt så kan det gå, jämför med exemplet med armbandet som skulle varna för fall, där valet av parametrar var en del av kurerandet. Sen finns själva databasskyddet, att man äger denna data. Och när man bearbetat data så skapas ett nytt data-set, ungefär som vid en översättning av ett litterärt verk från svenska till engelska. I vissa fall kan det bli svårt att bevisa vem som ägt datan ursprungligen. I EU finns också krav på att viss hälsodata måste göras tillgängliga för andra användare, krav på datadelning.

Fråga: Behöver en patentansökan ha ett bevis för att innovationen fungerar?

Svar: Nej, normalt sett inte. Ett klassiskt exempel är att evighetsmaskiner fått patentskydd.

Fråga: Kan rekommendationer för behandling patenteras?

Svar: Ja, exemplet med pacemakern är ett sådant fall, där signalen som skulle användas för behandlingen först lagrades för att sedan användas.

Fråga: Är det vanligt att man gjort tillräckligt förarbete runt IP i den förkommersiella stadiet? Svar: ja, det skulle jag säga (Michael). Men man bör alltid göra ett business case innan man ansöker om patent, eftersom det kan kosta runt en miljon att göra hela IP-arbetet och då behöver du veta att du kommer tjäna minst det beloppet för att det ska löna sig (Malin).

KTH Innovation: vi kan hjälpa till i dessa faser också, för de forskare som behöver.

Nicklas: Och det kan även KI Innovation bidra med, på liknande sätt.

Niclas: och för att presentera ett trovärdigt business case behöver du göra en insats på IP-området innan. Det är i alla fall min erfarenhet från detta område.

Michael: Och vi har sagt här idag att alla patent i slutänden kan slås i bitar av stora spelare, men om du saknar patent redan från början så har du ingen kontroll över det du kommit fram till och ingen förhandlingsposition

Niclas: Det som hör till området medtech är också de långa ledtiderna, inte minst när innovationen ska testas kliniskt för att sedan implementeras, generera behov av en massa tillägg i patentansökningen.

Fråga: Vilka är de tre viktigaste sakerna att tänka på i en forskargrupp som tagit fram en innovation och vill kommersialisera den i framtiden?

Niclas: Att patentera överhuvudtaget. Jag föreslår alltid det till mina postdoc – för varje paper, det juridiska kravet på att det rör sig om en ny innovation finns ju där. Där borde finnas potential. För varje paper vi publicerar lämnar vi en patentansökan, i princip. Sen måste man också tänka på om man kan få pengarna tillbaka på en sådan investering. Ser man inte att den möjligheten finns inom ett år så släpper man kanske ansökan. 

Fråga: Vi pratade tidigare om att man inte kan skydda en biomarkör, men man kan skydda en teknisk utrustning. Man kan inte heller patentera en enskild molekyl, men går det att patentera en kombination av molekyler?

Malin: Det beror på i vilket land. I USA kunde man tidigare patentera behandlingar genom en kombination av biomarkörer, men det kan man inte längre. Numera anses detta som ett naturligt fenomen som inte går att skydda.

Fråga: hur skyddar man AI-innovation i tidiga samarbeten mellan forskare och företag. Hur skyddar de överenskommelser man gör där, när man kanske inte ens publicerat något?

Michael: Det är en viktig fas där man behöver definiera vem som står för ursprunget till innovationen genom avtal. Även om det är för tidigt för att ansöka om patentet så är avtalet giltigt i domstol. Tyvärr nöjer sig forskargrupper ofta med för allmänt hållna avtal som inte går in på detaljer om vem som äger vad och hur detta ska hanteras i ett senare skede. Även här behöver forskarna ta rätt hjälp av jurister som kan detta område, för det är komplicerat att skapa just dessa avtal. Jag har sett så många fall där det gått fel.

Fråga: Hur breda kan patent för diagnos byggda på AI bli?

Svar: Det beror på om du lägger in sådana saker som vilka parametrar du använt. Att bara använda generella beskrivningar av att du använt AI räcker inte. Sen kanske ditt patent bara täcker, låt säga 17 % av den lösning du tagit fram. Men då har du ändå skydd för den delen av fönstret. Många patent är ganska smala, men om du har den smartaste lösningen så vill marknaden nog inte nöja sig med en sämre lösning bara för att den inte är skyddad. Och då har du något att sälja.

Har vi rätt organisation för den högspecialiserade vården i Sverige med sju universitetssjukhus som just nu befinner sig i dragkamp om de högspecialiserade uppdragen?

Den frågan behandlades på det Almedalsseminarium där Staffan Holmin och Mats Danielsson medverkade: ”Från frontlinje till rutinsjukvård. Hur skapas framtidens spetssjukvård?”. I panelen deltog även Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister, Björn Zoëga, sjukhusdirektör, Karolinska Universitetssjukhuset, Annika Östman Wernerson, rektor, Karolinska Institutet, Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen.

Seminariet arrangerades av Karolinska Universitetssjukhuset och Dagens Medicin. Modererade gjorde Nina Hedlund. Här är en webblänk till seminariet (på svenska): https://almedalsveckanplay.info/66956

I avsnitt #121 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna ger Magnus Boman sin syn på tänkbara användningsområden för och etiska utmaningar vid användning av AI inom medicin och forskning.  

På uppdrag av MedTechLabs styrgrupp gör Magnus Boman för närvarande en kartläggning av behov inom vården när det gäller AI, möjliga synergier mellan forskningscentra samt ger förslag på utbildningar inom området som MedTechLabs bör ansvara för.

Du hittar avsnittet här (på svenska).

Docent Peder Olofsson, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och forskningsledare för MedTechLabs, får Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor år 2023. Anslaget får han för sin forskning om stimulering av nervsystemet för behandling av åderförkalkning.

Hjärt- och kärlsjukdomar, där åderförkalkning är en viktig orsak, är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i världen. Peder Olofsson kommer att använda anslaget till att undersöka om det är möjligt att minska åderförkalkning genom att stimulera kroppens egna nervreflexer.

”Vårt mål är att utveckla nya behandlingar mot hjärt- och kärlsjukdomar som utnyttjar kroppens egna nervreflexer. Det är viktigt att bättre förstå hur nervsystemet reglerar åderförkalkning och kärlinflammation – viktiga orsaker till hjärtinfarkt och stroke. Det kan öppna för helt nya angreppssätt och specifik behandling av hittills okända sjukdomsmekanismer”, säger Peder Olofsson, i ett pressmeddelande från Hjärt-Lungfonden.