Stratipath har flera år tagit plats på listan över Sveriges bästa teknikstartups. På bara fyra år har deras forskningsbaserade AI-produkt antagits av svenska sjukvårdsregioner. Allt började när MedTechLabs-forskarna Mattias Rantalainen och Johan Hartman kopplades samman med entreprenören Fredrik Wetterhall av KI Innovation.
Hej Fredrik! För den som inte känner till Stratipath, vilka är ni?
– Stratipath utvecklar AI-baserad precisionsdiagnostik som hjälper läkarna inom sjukvården när de ska välja vilken behandling en cancerpatient ska få. Det finns ju många utmaningar inom sjukvården, vi jobbar inom cancerområdet och där det finns många bra screeningprogram, till exempel för bröstcancer. Men många patienter hamnar i sjukdomsgrupper där man inte kan bedöma hur aggressiv cancern är. De analyser som kan svara på den frågan är både dyra och tidskrävande så långt ifrån alla patienter får tillgång till dem. Det leder till en ojämlik sjukvård, din behandling och diagnos kan variera beroende på var du bor eller vilken vårdgivare du träffar. Så i situationer där det står klart att du har cancer men man kan inte bedöma hur aggressiv den är, där kommer vi in med en diagnostisk lösning som bygger på avancerad artificiell intelligens och djupinlärning. Vår metod är enkel, kostnadseffektiv och snabb. I jämförelse med dagens metoder, som kan ta upp emot flera veckor, så tar vår analys under 30 minuter. Just nu har vi en kund som ska starta upp med vår lösning och deras nuvarande analys tar i genomsnitt 20 dagar. Som patient går du under tiden och väntar på din dom. Den här tiden är extremt stressande för patienterna. Och för de anhöriga, kan tilläggas. Det påverkar även arbetet inom sjukvården, där man är angelägen om att komma igång med behandlingen, att behöva boka om patienter och plocka upp ärendet igen, där det krävs att man läser in sig på patientens sjukdom ännu en gång, skapar mycket merarbete.
Förstår de ni träffar vad ni gör?
– När vi träffar våra kunder inom hälso- och sjukvården så upplever jag att de förstår direkt vad vi gör och vad värdet är med våra lösningar. Andra kan ha litet svårare att förstå då det diagnostiska och onkologiska arbetsflödet är komplext och inget som man ser om man inte arbetar i det. Det som många kommer i kontakt med och som man kanske främst förknippar cancerdiagnostik med är screening/mammografi som syftar till att upptäcka misstänkt cancer. Det är det första och endast ett av många steg innan diagnos och behandling. Vi kommer in när cancern är upptäckt och den grundläggande diagnostiken är gjord och man står inför det viktiga beslutet vilken behandling patienten ska få.
Fredrik Wetterhall, VD and medgrundare av Stratipath.
Var står ni nu och vad har tagit er dit?
– Vi är just nu i situationen att tre svenska regioner använder vår lösning i sin diagnostik och vi får med all sannolikhet in ytterligare vårdgivare under våren. Sen tittar vi på att starta upp försäljning i andra delar av Europa, främst norra Europa. Vi startade 2019 och vi kom in i klinisk drift i april förra året, så vi har funnits i fyra och ett halvt år. Vi var tre som startade bolaget och den första anställde kom in 2020. Nu är vi 16 personer som jobbar här på Nanna Svartz väg i Solna. Under dessa år har vi lärt oss mer om vår produkt används, gjort uppdateringar, valideringsstudier och börjat utveckla fler tillämpningar även utanför bröstcancerområdet. Den stora utmaningen vi står inför nu är att rulla ut internationellt.
Det låter som att det gått ganska snabbt för att vara ett life science-bolag?
– Det krävs ju alltid att man har en regulatoriskt godkänd lösning, det var och är ett stort och omfattande arbete att kunna kvalitetssäkra en produkt. Vi hade förmånen att när vi startade bolaget så var redan mycket på plats. Det gick till så att jag, Johan Hartman, patolog på KS och professor på KI och Mattias Rantalainen, docent på KI möttes via KI innovation. Johan och Mattias och deras forskargrupper hade samarbetat under många år redan så vid den tidpunkten hade de redan lovande resultat, så vi startade inte med ett tomt vitt papper och det är därför som vi kunde få ut en produkt förhållandevis fort.
Var befinner sig Stratipath om fem år?
– Då är vi ett väletablerat bolag och finns på huvudmarknaderna, i Europa och Nordamerika. Men vi får redan nu förfrågningar även utanför dessa regioner så vi har säkert etablerat oss på andra marknader också. Om fem år har vi en breddad produktportfölj, både inom bröst, men även inom andra stora solida cancerdiagnoser så som prostata, colorektal med flera. Vi fokuserar på de stora cancerdiagnoserna då vår teknologi förutsätter tillgång till stora datamängder, dva vår teknologi passar inte lika bra för mer sällsynta cancerformer. Vid den tidpunkten erbjuder vi både prognostiska men också behandlingsprediktiva lösningar. En viktig del i vår utrullning är samarbeten med större företag, som Sectra och amerikanska Prosia och Paige. Det finns även fler företagssamarbeten som är på gång men som jag inte kan nämna nu. Det här är en viktig del för att vi ska kunna få genomslag globalt, dessa samarbeten ger oss möjlighet att nå fler patienter. Vi kommer om fem år att vara över 100 personer och behöver öka teamet både inom R&D och den kommersiella sidan. Idag ligger större delen av kostnadsmassan på R&D. Vi kommer inte heller rymmas i dessa lokaler. Vår ambition är att finnas kvar i Hagastaden, men vi kommer nog också att ha sajter utanför Sverige. Så att vi finns nära våra kunder och för att nå kompetens på andra håll i världen. För det går inte att rekrytera bara här i Sverige om vi ska ha den vassaste kompetensen.
Vad betyder Stratipath i ett större perspektiv för svensk medtech?
– Jag kan nog mest utgå från sjukvårdens sida. Vi kan bidra till en mer jämlik och hållbar sjukvård. För den är ojämlik idag. Det finns olika behandlingar och det finns många under utveckling, många bra. Men alla behandlingar kan inte ges till alla patienter, det finns kostnader och biverkningar som hindrar det. Vi kan bidra till en mer kostnadseffektiv sjukvård och vi kan bidra till att sjukvården kan ge sina patienter rätt behandlingar snabbare. Förhoppningsvis kan vår resa skapa intresse för andra forskare och kliniker att ta sin forskning hela vägen till patient, inspirera dem att kommersialisera sina resultat. Sen är det utan tvivel så att vi har byggt en fin kompetens här i Stratipaths team som jag tror kommer gynna andra medtechbolag.
Delar av Stratipaths teamet på kontoret i Hagastaden.
Vad behövs för att ni och liknande bolag ska kunna utvecklas snabbare än idag?
– Tillgång till kapital. Investeringsklimatet i USA och även i Europa är så annorlunda mot här. Där reser företagen fem till tio gånger mer kapital än vad vi kan göra i Sverige, vilket innebär att de kan utvecklas snabbare. Detta har blivit en ännu större utmaning pga krig och oro i världen som gjort att riskaptiten hos investerare gått ned ännu mer, och många investerare är också rädda för hälsovårdssektorn då det vet att det är svårt och tar tid att införa ny teknik. Sen behöver vi kompetens. Inom just vårt område ser vi att det finns bra kompetens in Sverige, men det finns andra länder som satsar ännu mer. Så vi konkurrerar om talangerna med Asien, Europa och USA. Om vi som land vill att vi ska fortsätta vara världsledande inom tex vår sektor behöver vi säkerställa att vi har världsledande forskningen och utbildning, och att det är attraktivt för talanger att stanna i, eller flytta till, Sverige. En sak som vi i näringslivet behöver ta ansvar för är att vi på riktigt förstår sjukvården och vilka problem och utmaningar som finns och verkligen behöver lösas. Här tycker jag att det finns förbättringspotential och jag tror att nyckel är att bolag ska startas kring problemet de vill lösa och inte runt en teknik de vill hitta användning till. Sen tror jag att Sverige måste se till att sjukvården får bättre möjligheter att anamma ny teknologi. Men detta är knepigt för deras främsta fokus ska ju vara att ta hand om patienterna och jag tror att många inom vården är trötta på olika IT-projekt som aldrig tar sig förbi pilotstadiet. För oss är det viktigt att våra lösningar testas och utvärderas i skarp miljö och inte i någon sidoverksamhet, det är först då vi kan få riktig feedback. Här har vi varit lyckosamma men jag vet många som inte varit det. Nästa utmaning är att skala upp användningen och då krävs det oftast ändring i riktlinjer och ersättningssystem. Förändringar av dessa är ofta ganska långa processer som tar många år, som kräver resurser och en uthållighet som inte många mindre bolag har. Det gör att många vårdgivare sitter fast i gammal teknik när det finns både bättre och billigare alternativ. Det är varken bra för sjukvården, patienter eller företag. Här skulle det vara önskvärt att det gick att göra snabbare förändringar, det skulle alla vinna på. Sedan ska man så klart inte tumma på patientsäkerheten eller att ställa krav på klinisk evidens, men jag tror att alla i samhället skulle vinna på snabbare införande av ny teknik i sjukvården. I Tyskland har man infört DiGA för att snabba på införandet av vissa typer av nya digitala lösningar. Det löser långt ifrån alla problem men kanske kan det vara något för Sverige att ta efter?
Vilken är din bakgrund och vad har gjort att du valt att satsa på Stratipath?
– Jag började en gång på Siemens Elema, med utveckling av intensivvårdsventilatorer. Det som fick mig att stanna inom hälso- och sjukvårdssektorn var att jag behöver ett tydligt och bra syfte med det jag gör. Det har jag haft svårt att hitta inom något annat område än hälsosektorn. Jag började med mjukvaruutveckling på 90-talet och har sedan 25 år tillbaka sysslat med kommersialisering och implementering i sjukvården, både på leverantörs- och vårdgivarsidan. Jag upplever det som väldigt stimulerande att utveckla nya produkter inom sjukvården och se hur det skapar radikal förbättring för både enskilda patienter och sjukvården i stort. Under min karriär har jag startat flera företag baserade på forskning från KI. Det var Mats Ferm på KI innovation som matchade mig med Johan och Mattias, och vi började tillsammans fundera på hur vi kunde hitta en modell så att resultaten från deras forskning kan skapa värde för sjukvården och patienterna. Först tänkte vi oss att det skulle kunna ske genom ett större etablerat bolag, men vi kom fram till att vi skulle kunna nå större impact genom att starta ett eget företag. Vi fattade tycke för varandra, där vi såg att vi hade en bra kompetens tillsammans, kommersiellt, kliniskt och tekniskt, och på den vägen är det. Jag är imponerad av Johan och Mattias som kliniker och forskare som vågar satsa på företagande på detta sätt. För det här är en ny värld för dem, att ta steget från forskning och sjukvård och lägga tid och energi på att bygga upp ett företag, för det ska erkännas att det inte alltid är så lätt. Deras drivkraft är att deras forskning ska komma patienterna till godo.
Vad ser du mest fram emot under 2024?
– Att komma ut bredare och nå fler patienter med våra lösningar. Lära oss mer om hur vår produkt används i sjukvården, i Sverige och internationellt. Se den impact som produkten kan göra. Det är det som är mest belönande för en själv, att få se att den används och gör nytta. Det finns så många bolag, projekt och produkter som inte slår. Sen är det väldigt stimulerande att jobba inom det här området, med den snabba utveckling som pågår. När det kommer till teamet är det en ynnest att få umgås med drivna, högkompetenta människor. Jag är extra stolt att vi har en jämn könsfördelning, många nationaliteter, åldrar och bakgrunder. Alla som jobbar hos oss tror jag gör det för ett högre syfte, det förenklar rekryteringen, och det gör det lättare att kliva ur sängen med ett leende och åka in till kontoret även när det är mörkt och snöstorm ute. Passionen är central och viktig för att alla ska orka. Det är inget kort race vi kör, vi vet att vi kommer att behöva kämpa på under många år.
Fakta om bolaget:
Stratipath är ett svenskt bolag som utvecklar AI-baserad precisionsdiagnostik med målet att radikalt förbättra cancerdiagnostiken, och förutsättningarna för alla som drabbas av cancer. Stratipaths AI-lösningar analyserar vävnadsprover från tumörer och möjliggör mer precisa behandlingsbeslut genom förbättrad och snabbare patientstratifiering inom sjukvård, kliniska prövningar och läkemedelsutveckling. Det gör att fler patienter kan få tillgång till precisionsdiagnostik vilket bidrar till en mer jämlik och hållbar cancersjukvård. Stratipath grundades 2019 och bygger på världsledande akademisk forskning vid Karolinska Institutet. www.stratipath.com
Ett nytt centrum som samlar dagens och morgondagens kompetens och teknik inom medicinsk bildteknik. Förväntningarna på Centre of Imaging Research (CIR) och vad det kan åstadkomma för forskning, näringslivssamarbete och klinisk tillämpning är skyhöga. I den här artikeln berättar Daniel Lundqvist som leder centrumet om hur verksamheten ska ta plats i Sverige och internationellt.
Daniel Lundqvist blev formellt föreståndare för CIR – Centre for Image Research – i oktober 2022. Betydelsen av det nya centrumet markerades av att såväl Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottesen och Karolinska universitetssjukhusets VD, Björn Zoëga, deltog i invigningen. Merparten av centrumet finns i Karolinska Universitetssjukhusets forskningsbyggnad BioClinicum, som även är väl integrerad med KI. MedTechLabs CT-labb är nu en del av CIR-infrastrukturen. Ett kvarter bort ligger Scilifelab, där det också sker forskning inom bildområdet.
Daniel Lundqvist är hjärnforskare på KI och har en passion för medicinsk infrastruktur. Han berättar att de första tankarna på ett samlat bildcentrum kom redan för över 20 år sedan och att hjärnforskaren Martin Ingvar, tidigare chef för MR Centrum och Staffan Holmin, läkare samt forskningsledare vid MedTechLabs, var bland dem som tidigt började arbeta med att realisera idéerna.
CIR ska samla de bästa instrumenten, plattformarna och teknikerna som finns inom medicinsk avbildning och Daniel har börjat att bygga upp centrumets struktur och inledande verksamhet.
– Förutom samlokaliseringen har vi uppgraderat med det senaste som finns att tillgå inom medicinsk bildteknik. Men jag vill betona att lika viktigt som att ha all den här fina tekniken på samma plats, lika betydelsefullt är det att samla alla experter inom bildområdet, så att de kan samarbeta och lära av varandra, förklarar Daniel.
Genom att samla dessa personer bildar plan fyra i BioClinicum också ett professionellt community som saknar motstycke i världen. CIR kommer med all sannolikhet att bli attraktivt för forskare även internationellt, något som gynnar rekryteringen till forskningsprojekt knutna till centrumet.
Ett mål med CIR är att skapa nytta för användare inom forskning, hälso- och sjukvården och industrin. Genom centrumet blir det möjligt att avsätta resurser för deras gemensamma behov. Ett exempel är en ny plattform för att lagra och dela bilddata, vilket hade varit svårt för de olika användarna att skapa på egen hand.
Verksamheten vid CIR ska bidra till att forskningsresultat omsätts till klinisk verksamhet, så kallad translationell forskning. Det underlättas av den stora närheten till Karolinska universitetssjukhuset som med sina läkare och patienter finns på ett stenkasts avstånd.
CIR bygger till viss del på bildfaciliteter som redan funnit länge på Karolinska institutet och universitetssjukhuset i Solna. Det nya är att man för samman dessa fysiskt. En viktig anledning till att bilda centrumet var just insikten om hur viktigt det är att kunna göra multimodala avbildningar, det vill säga lägga samman olika slags avbildningar. Idag är sådant en logistisk utmaning när faciliteterna finns utspridda på olika platser och det innebär även påfrestningar för patienter eller forskningspersoner när dessa måste flyttas runt. Överraskande sällan kombineras exempelvis också MR, MEG, PET och CT på samma individ, trots att det kan ofta är viktigt att få fram en detaljerad och mångfacetterad helhetsbild. Vid CIR kommer det därför gå att göra en mängd olika avbildningar av levande organs och struktur, funktion och metabolism, med de olika modaliteter av teknik som står till buds och som hela tiden utvecklas. Diagnos och studier av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt avbildning av hjärnan står i fokus. Till exempel kommer NatMEG, en nationell infrastruktur för magnetencefalografi som är en av de mest avancerade i världen, att ingå i centrumet.
En av CIR:s styrkor är att vi har de allra senaste eller till och med morgondagens metoder som vi utvärderar och försöker nyttogöra. Som den nya fotonräknande CT tekniken med kiseldetektorer som nu valideras i MedTechLabs och en ny MR med ultra-hög fältstyrka, så kallad 7-tesla, som finns i Huddinge. – Just nu håller vi på att uppgradera NatMEG med ett förbättrat system för att mäta hjärnaktivitet med ett 128-kanalers system för så kallad on-scalp MEG. Här finns faktiskt det senaste och bästa i världen, berättar Daniel.
Centrumets möjligheter att ge forskare och kliniker mer information om organen utseende, funktion och metabolism kan få stor betydelse för enskilda patienter med svåra sjukdomar. Daniel tar epilepsi som ett exempel:
– I hjärnan kan epileptisk anfallsaktivitet börja som en intensiv aktivering av en mycket liten kortikal region, som sedan breder ut sig över tid och därmed involverar gradvis större och större kortikala områden. Om en patient är i behov av ett kirurgiskt ingrepp för att avlägsna den del av hjärnan där anfallsaktiviteten inleds, så vill man förstås identifiera den exakta startpunkten som så noggrant som möjligt. Med den teknik som finns tillgänglig vid CIR och NatMEG bedömer vi att det blir möjligt att mer exakt hitta anfallsaktivitetens startpunkt och därmed kan metoden också guida neurokirurgen med större säkerhet, säger Daniel.
Ett annat spännande område där CIR kan få en viktig roll är teranostik, som kombinerar terapi och diagnostik. Teranostik använder sig av ett målsökande radioaktivt läkemedel som dels kan identifiera och diagnostisera utbredningen av en cancerform, för att i nästa steg behandla cancern antingen med ett terapeutiskt radioaktivt läkemedel (eller med målsökande onkologisk behandling. Metoden leder framgångsrikt till en förbättrad behandlingseffekt vid cancer med bibehållen livskvalité. Fältet är relativt nytt och under snabb utveckling. Sverige har en internationellt framstående position inom området, och är bland de mest aktiva länderna i Europa, både i att prekliniskt utveckla teranostiska läkemedel till att translatera och delta i kliniska teranostiska studier samt i att initiera dem.
Nationellt finns många kopplingar till CIR och Daniel är redan delaktig i flera svenska samordningsprojekt där fokus ligger på delning och tillgängliggörande av data. Även internationellt blir centrumet en viktig svensk nod för olika forskningssamarbeten, som den europeiska e-infrastrukturen för hjärnforskning, EBRAINS. Genom att synkronisera CIR med EBRAINS kommer det bli lättare för CIRs imagingplattformar och användare att dela och använda data i Europeiska samarbeten mellan forskare, kliniker och industri.
– Det har tagit ett tag att inse vilket fantastiskt kul jobb jag fått och jag är både stolt och ödmjuk inför det här uppdraget. Eftersom jag arbetat med imagingfrågor och imaginginfrastruktur länge så vet jag att det kan bli utmanande och innebär ett stort ansvar. Men det är så spännande att få vara med om att skapa något som innebär nya och unika möjligheter som i slutänden kommer gynna vården och patienterna. Den känslan delar jag med många andra som kommer arbeta här inom CIR, avslutar Daniel.
Så påverkar fotonräknande CT hälso- och sjukvården. Den 20 oktober 2022 höll Dr Amir Pourmorteza en föreläsning med titeln "State of the art and future for medical imaging in healthcare" på Karolinska Institutet, inbjuden av MedTechLabs. Vi fick tillfälle att prata med honom strax efter det välbesökta seminariet på Nobels väg 11 i Solna.
Hej Amir! Du är i Stockholm för Fredrik Grönbergs disputation där du var opponent. Och nu höll du denna mycket uppskattade föreläsning. Vad mer kommer du att göra under din vistelse?
– Jag ska också få se den nya fotonräknande CT-skannern på MedTechLabs precis mittemot där vi är nu. Detta, och träffa och diskutera frågor med kollegor här på KI och KTH. Jag har även tagit med mig några prover som kan vara användbara för att utveckla nya tillämpningar för den här tekniken.
Vad är ditt viktigaste medskick om vad fotonräknande avbildning kommer att innebära för hälso- och sjukvården?
– CT med fotonräkning ger oss naturligtvis ultraupplösning, men det finns också tillämpningar som helt enkelt inte är möjliga utan fotonräkning. Till exempel spatial upplösning och multikontrastbilder. Inom onkologin, där man använder olika kontrastmedel för att bestämma behandlingen, kommer detta att vara mycket användbart. CT med fotonräkning kommer också att användas vid minimalinvasiv kirurgi. Det tar tid för kirurgen att följa kärlen och hitta rätt väg. Med robotteknik och 3D-guidning kommer dessa processer att bli snabbare och bättre. Och det kommer att bli möjligt att använda automatisering bättre, åtminstone för delar av operationen, vilket är ett stort steg. En sak som min forskning visar är att med ultraupplösning kommer vi nu också att behöva ta hänsyn till anatomiska rörelser, vilka inte var av betydelse tidigare. På samma sätt som vi gör rörelseuppskattningar och korrigerande justeringar för medicinsk avbildning av hjärtat kommer vi att behöva göra det för buken och hjärnan. Allt i kroppen pulserar. Detta är alltså ett öppet problem just nu.
Så, stora förändringar för kirurgen och läkaren?
– Det kan också innebära en anpassning för radiologerna, eftersom de kommer att behöva läsa olika typer av bilder. Kommer det att ta längre tid att identifiera en tumör med en ultraupplöst bild än med en standardbild, på grund av all den nya informationen, eller kommer det att bli lättare? Det kommer också att uppstå nya utmaningar för datorprogrammerarna. Detta är icke-tekniska frågor, men de är viktiga och kommer att påverka arbetsflödet. Det finns bara cirka 1 000 ultraupplösta skanningar i hela världen just nu, så vi vet inte så mycket om hur arbetsförhållandena kommer att förändras.
Vilka områden förutom cancer och tumörer kommer att få bättre diagnostik och behandling?
– Det finns många, men jag kan ge ett exempel. Barn med cystisk fibros behöver göra många skanningar när sjukdomen väl har identifierats. Med fotonräknande datortomografi kan deras stråldoser minskas med 95 procent. De läkemedel som används för deras sjukdomar ger biverkningar, så man vill verkligen kontrollera om dessa läkemedel får önskad effekt på det enskilda barnet. Med fotonräknande avbildning är det lättare att i detalj se om luftvägarna gynnas av det använda läkemedlet, man kommer kunna se förändringar i slemmet tjocklek inom en månad i stället för att behöva vänta tre månader för att se effekterna. Detta är också viktigt eftersom de läkemedel som används är dyra, man vill inte slösa bort dem i onödan.
Dr Amir Pourmorteza är biträdande professor i radiologi och biomedicinsk teknik vid Emory University och Georgia Institute of Technology. Han är chef för laboratoriet för avancerad medicinsk avbildning och rekonstruktion vid Winship Cancer InstiIntervju tute. Hans forskningsintressen omfattar tillämpning av datortomografiteknik och nya datortomografiteknikers inverkan på det kliniska arbetsflödet. Han är en internationellt känd pionjär på området CT med fotonräkning. Dr Pourmorteza har varit forskare vid NIH Clinical Center där han var först med att genomföra ett flertal experiment med CT på människor.
Sara Norman är verksamhetschef på Njurförbundet. I den här intervjun förklarar Sara bland annat hur förbundet ser på bland annat forskning runt nya behandlingsmetoder och kliniska studier.
Vilka utmaningar ser du runt nya behandlingar i vården?
– Jag kan ge ett exempel. Det finns idag en ny behandling som forskats fram som ska hjälpa patienter vars egna antikroppar lätt stöter bort främmande organ att ändå klara en transplantation. NT-rådet (rådet för nya terapier) har rekommenderat regionerna att använda denna behandling. Ändå finns inte den behandlingen att tillgå, eftersom regionen inte vet vem som ska betala. Jag har tyvärr sett detta tidigare, att forskningen kommer med nya, fantastiska möjligheter för patienterna, men att regionerna sen står med sin budget och inte vet var pengarna ska tas.
Hur kan man ändra på det?
– Ett problem är informationen, att inte tillräckligt många inom vården känner till de nya behandlingarna. På Njurförbundet har vi en god omvärldsbevakning och kan se när tillsynsmyndigheterna tar upp behandlingar för rekommendation och ger sitt godkännande. Men läkarna nås inte alltid av detta, ibland har patienterna bättre koll än de har. Upphandlingsregler kan också hämma införandet av bra medicinteknik i hälso- och sjukvården. Pressad av ekonomin gör sjukvården bristfälliga upphandlingar som kan innebära säkerhetsrisker. På samma sätt kan upphandlingsreglerna sätta hinder för nya och effektiva lösningar, eftersom det saknas kompetens eller för att reglerna gör det omöjligt. Så det behövs mer än information, vissa regelverk och sättet att upphandla kan också behöva moderniseras.
Kliniska studier behövs för utveckling av ny medicinteknik, hur ser ni på dessa?
– Min uppfattning är att attityden till att medverka i kliniska studier är väldigt god. Sen finns en utmaning i att bjuda in patienter till detta. Njurförbundet samlar 4 000 medlemmar. Totalt får cirka 4 000 personer i Sverige dialys och drygt 6 000 har en transplanterad njure. Dessa vill inte alltid se sig som njursjuka, de skulle dock definitivt dra personlig nytta av njurforskning och nya metoder. Men i vårt förbund finns många som drivs av att må bättre och medlemmarna är superintresserade av pågående forskning och forskningsresultat.
Hur ser du på er medverkan i MedTechLabs patientråd?
– Vi vill bidra med dialog mellan patienter och forskning, det är ju en av anledningarna till patientrådet. Sen kan vi informera våra medlemmar om forskningen via våra kanaler. Finns det pågående forskning som berör våra medlemmar så vill de höra om den. Det behöver inte handla om färdiga resultat, utan allt som pågår och berör dem är av intresse.
Läs mer om Njurförbundet på deras hemsida
Annika Hässler är specialistläkare i allmänmedicin och smärtlindring, tillika reumatiker. I den här intervjun är hennes roll dock som ordförande i Funktionsrätt Stockholms Län, en patient- och funktionsnedsättningsförening som samlar 44 föreningar inom flera olika sjukdomsområden, till exempel hjärt-lungsjukdomar, diabetes, epilepsi och rörelsehinder. Föreningen deltar i MedTechLabs patientråd.
Hej Annika, vad har ni arbetat med inför valet?
– Vi har en stor lansering av ett nytt begrepp, funktionsrättskonsekvensbeskrivning, det krångliga ordet förkortar vi FKB. Den utgår från FN:s konvention för funktionsbegränsningar och kan jämföras med kravet på miljökonsekvensbeskrivningar som finns idag. Vi har gett ut en handbok om FKB som man kan ladda ner på vår hemsida. Vi kommer också jobba med bland annat hälso- och sjukvårdsfrågor hjälpmedel, rehabilitering och kollektivtrafikfrågor.
Vilka utmaningar ser du runt nya behandlingar i vården?
– Idag finns definitivt hinder för att få in de nya metoderna. Det kan ha flera orsaker, som att det är svårt att få till de kliniska studier som behövs. En ny behandling är kanske dyrare och stoppas av detta skäl. Tradition har en ganska stor betydelse, en klinik vill inte alltid byta ut arbetssätt och behandlingar som de vet fungerar. Ibland handlar det om ren okunskap eller en grundläggande brist på intresse för innovationer.
Hur kan ändra på det?
– Det är inte så lätt. Ett sätt är kontinuerlig fortbildning av vårdgivarna, något man annars gärna spar in på. Men där konfronteras deltagarna oundvikligen med det senaste nya och det är mycket viktigt. Att metoden i fråga blir allmänt känd, till exempel via media, kan göra att patienter och patientorganisationer lägger tryck på vården att börja med dessa behandlingar. Pålästa patienter betyder mycket.
Hur kan man få fler att vilja delta i kliniska studier?
Det behövs mer kunskap, att patienter och anhöriga förstår vad dessa innebär. Sen förbiser man vikten av förtroende, det är viktigast av allt. Om patienten känner förtroende för vårdgivaren så är man mer benägen att delta. Med den nya lagen God och nära vård, kan det bli lättare att rekrytera till kliniska studier eftersom lagen går ut på att primärvården ska byggas ut. En utmaning blir då att få sjukhusläkarna att vilja flytta över till primärvården, som redan idag är underbemannad.
Hur ser du på er medverkan i MedTechLabs patientråd?
– Kunskapsutbytet mellan patientföreningar och forskningen behöver vara ömsesidig, vi kan bidra med mycket genom våra erfarenheter. Så det ser jag fram mot i vårt deltagande med centrumet. Sen ser jag möjligheten i att skapa gemensamma seminarier. Jag tror mycket på möten som kommunikationsmetod för att öka kunskapsnivån, det behövs interaktion, inte fina trycksaker.
Läs mer om Funktionsrätt Stockholms Län på deras hemsida.
Ska bidra till infrastruktur på europeisk nivå. Fredrik Strands forskningsgrupp har som en av deltagarna i projektet EUCAIM (European CAncer IMaging) beviljats EU-anslag på 3 miljoner kronor. Målet med EUCAIM är att etablera en europeisk infrastruktur för medicinska cancerbilder.
Hej Fredrik, vad skulle en sådan europeisk infrastruktur innebära och när skulle den kunna bli verklighet?
– För att utveckla träffsäkra maskininlärnings-algoritmer behövs mycket data, ofta mer än vad som är tillgängligt lokalt. När vi dessutom tar sikte på precisionsmedicin, det vill säga att välja behandling mer individuellt utifrån cancertumörens särskilda egenskaper ökar behovet ännu mer. Internationellt samarbete är nödvändigt för denna utveckling.
Vad kommer ni använda forskningsmedlen till?
– EU-projektet ligger väl i linje med vårt pågående projekt VAI-B som syftar till att skapa en nationell plattform för utvärdering av AI-algoritmer inom bröstradiologi. Vi hoppas kunna bidra med den kunskap vi samlat på oss tidigare, men också med röntgenbilder och kliniska data i en federerad lösning på europeisk nivå.
Läs mer om utlysningen här :
https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/opportunities/topic-details/digital-2022-cloud-ai-02-cancer-image
New Phd in Medical Science and focusing on non-invasive vagus nerve activation. Alessandro Gallina has the ultimate goal to bring discoveries on neural regulation of non-resolving inflammation to clinical trials.
1. What research are you doing at MedTechLabs?
I am currently working on several projects at the Stockholm Center for Bioelectronic Medicine at MedTechLabs. Primarily, study how the vagus nerve regulates inflammation and am involved in developing new technology for specific non-invasive activation of the vagus nerve.
2. What impact are you hoping your research will have?
Our program at MedTechLab brings together different laboratories, expertise, point of views, and approaches, to find novel ways to overcome methodological limitations and bridge the gap between scientific discoveries and clinical implementation.
My work has the ultimate goal to bring our discoveries on neural regulation of non-resolving inflammation – a condition that underlies many chronic inflammatory diseases, including debilitating cardiovascular and rheumatic diseases – to clinical trials. I hope that the outcome of my research will improve the quality of life for patients, and maybe even prolong life for patients suffering from debilitating excessive inflammation.
3. When might the results be of practical use to patients?
In our most recent paper from the Stockholm Center for Bioelectronic Medicine at MedTechLabs (Caravaca, Gallina et al., PNAS, 2022), we show how electrical activation of the vagus nerve in the neck promotes resolution of inflammation, which is an important part of healing from infection and tissue damage. These results improve our understanding of how inflammation resolves and heals.
Since electrical vagus nerve stimulators are already approved and used in clinical trial for treatment of inflammation, clinical studies that build on these findings can be planned in the near-term. Our technology for non-invasive vagus nerve stimulation is currently being developed for human use in a start-up company supported by KI Innovations. Accordingly, we expect this technology and these insights to be part of clinical trials in in the coming 2-3 years.
4. What is your background and motivation as a researcher?
On the 1st of April 2022 I defended my doctoral thesis: Understanding Inflammation Requires Neuroscience, and I am now a Doctor of Philosophy in Medical Sciences from the Karolinska Institutet. I have a Master Degree in Neurosciences and a Bachelor’s Degree in Biology. Between my MSc and the beginning of my PhD studies I have been employed as research assistant in the Department of Medical Biochemistry and Biophysics (Biomaterials division) at Karolinska Institute, where I had the opportunity to merge the knowledge acquired during my master studies with the foci and techniques of the hosting laboratory, the Ana Teixeira’s Lab. Aimed to deploy novel approaches in clinical research, I then joined the Peder Olofsson’s group, the Department of medicine (Cardiovascular Medicine division) at the Karolinska lnstitutet at Bioclinicum, to start my PhD studies.
I have always had a passion for solving a variety of problems via interdisciplinary approaches, which is reflected in both my academic choices as well as in my doctoral studies and publications. The Stockholm Center for Bioelectronic Medicine at MedTechLabs has allowed me to fully explore this passion, being able to establish several collaborations with experts in fields far from mine, and finally face many, often old, questions still in need of an answer.
Elisabet Schesny är vice ordförande för Bröstcancerförbundet, Sveriges enda intresseorganisation som fokuserar enbart på bröstcancer. Förbundet, med 11 000 medlemmar, deltar i MedTechLabs patientråd.
Hej Elisabeth, vad kommer ni att arbeta med under valåret?
– Vi fokuserar på kravet om jämlik vård som är otroligt viktigt för vårt förbund. Det innebär att vi lyfter frågor om införande av metoder för individualiserad screening baserad på kvinnans risk att utveckla bröstcancer (idag får alla samma screening genom mammografiprogrammet), alla patienters rätt till rehabilitering och tillgång till nya läkemedel jämlikt över Sverige
Vilka utmaningar ser du runt nya behandlingar i vården?
– Det är såklart frustrerande att det tar lång tid att få in nya läkemedel och ny teknik i vården. Att läkemedel som först godkänts av amerikanska FDA sen ska gå igenom samma sak med den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för att slutligen godkännas här i Sverige tar lång tid. Sen är det ett problem att Sverige har så många regioner med sina egna budgetar och att införandet av nya behandlingar och ny teknik därför inte sker jämlikt. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor. För patienten handlar det om liv eller död vid en allvarlig sjukdom såsom bröstcancer.
Hur kan man ändra på det?
– Vi driver själva frågan om jämlik vård, den är jätteviktigt för oss. Som det är nu gör regionerna olika prioriteringar och det kan därför ta olika lång tid för patienter att få tillgång till en ny behandling. En möjlighet man kunde överväga är att centralisera implementeringsdelen, men inte den operativa vårdinsatsen. Bröstcancerförbundet har gjort en kartläggning som visade att bara fyra av tio med den vanligaste formen av spridd bröstcancer fick behandlingar i linje med aktuell forskning och rekommendationer. Vi använder bland annat detta exempel i vårt påverkans-och opinionsarbete för att visa att det inte råder jämlik vård på bröstcancerområdet.
Hur kan man få fler att vilja delta i kliniska studier?
– Med nuvarande situation där en studie ofta är förlagd till ett större regionalt sjukhus kan det kan bli svårt att rekrytera brett. Man kan fundera över om kliniska studier borde vara nationella och inkludera flera sjukhus utspridda över landet. Forskningssjuksköterskorna finns på de stora sjukhusen, men hur kan vi få fler till de mindre sjukhusen? Den multidisciplinära konferensen som diskuterar patientfallen har en roll att bedöma lämpliga kliniska studier för varje patient. Behandlande läkare är de som ska informera patienterna. Även kontaktsjuksköterskorna borde kunna informera sina patienter. Båda dessa yrkesgrupper behöver vara väl informerade om vilka kliniska studier som kan vara relevanta för deras patienter och vilka fördelar som finns för patienten att delta i studien. Ofta finns också skriftlig information i väntrummet om kliniska studier som man vill rekrytera patienter till, men patienter i väntrum fokuserar på helt andra saker innan sitt läkarbesök då man kan vara rädd och orolig inför ett besked som läkaren ska lämna. Sen kan informationen om den enskilda kliniska studien vara komplicerad, när den tvärtom behöver vara patientvänlig och lättförståelig. I designfasen av en klinisk studie finns en massa saker som patientföreträdare kan bidra med, till exempel insikter om förväntad oro och obehag för vissa delar av studien eller att inte orimliga krav ställs till exempel vad gäller antal besök på sjukhuset för patienten att fullfölja olika delar i studien. Ofta är medverkan från patientföreträdare begränsad till vissa avgränsade delar, men i vissa fall är det frågan om ett större engagemang där patientföreträdaren nästan blir en jämbördig part. Då är det också rimligt att diskutera frågan om ersättning till patientföreträdare som deltar och något som forskningsprojektet borde budgetera för från början.
Hur ser du på er medverkan i MedTechLabs patientråd?
– Det har blivit vanligare att man försöker få med patientföreträdare i forskningsprocessen, som vid MedTechLabs, och vi vill gärna bidra utifrån de resurser och möjligheter vi har. Patienter är i allmänhet inte är så väl informerade om innovation runt medicinteknik och vad det kan innebära för dem, hur forskningen implementeras och hur högteknologiska maskiner fungerar. Det kan också vara svårt att förstå vad ett tvärvetenskapligt centrum gör och vad det innebär att det är partsammansatt, att industrin måste finnas med i sammanhanget. Så genom att delta i patientrådet hoppas jag att kunna påverka så att våra medlemmar och andra målgrupper kan lära sig mer om vad forskningen kan betyda för bröstcancerpatienter, till exempel genom att uppmuntra MedTechLabs att informera om sin verksamhet på ett lättförståeligt sätt.
Läs mer om Bröstcancerförbundet på brostcancerforbundet.se/
A radiology resident at Karolinska University Hospital with an interest in breast imaging research. Mattie Salim is a radiology resident at Karolinska University Hospital and Phd Student at Karolinska Institutet. She is also affiliated to MedTechLabs.
What research are you doing at MedTechLabs?
– My research is about how we can use AI CAD to improve breast cancer screening. Breast cancer is the most common cancer type among women in the world today. And even though the breast cancer mortality rate has decreased since breast cancer screening was implemented in Sweden in the 90’s there is still room for improvement. In our ongoing randomized clinical study ScreenTrustMRI, we explore different algorithms to select women for supplemental MRI screening to detect missed cancers.
What impact are you hoping your research will have?
– That earlier detection with the help of AI will minimise the number of missed cancers that otherwise would have been more advanced at the time of diagnosis. Advanced breast cancer come with a poorer prognosis, therefore early detection is of great importance to further reduce breast cancer mortality.
When might the results be of practical use to patients?
– Since its an ongoing clinical trial we won’t know the results until the study is complete, our aim is by the end of 2023. By then we are hoping to have examined 1 000 women with MRI screening. We wish for our results to lead to an improvement in today’s breast cancer screening programme. However, since MRI is very expensive, we depend on our results to know if the combination of AI and MRI is socioeconomically justifiable.
What is your background and motivation as a researcher?
– Early in my career as a physician i realized i wanted to be a researcher. I have been doing research at Karolinska Institute on the evaluation and implementation of AI CAD algorithms since 2019. Being part of Fredrik Strands research team has given me the opportunity to conduct important and exciting projects. My motivation is all breast cancer survivors and my focus is the more than 650 000 women who die of breast cancer each year in the world.
Intervju med forskaren och innovatören Niclas Roxhed. Niclas Roxhed vill skapa ett europeiskt Kendall Square i Hagastaden.
I november tillträdde Niclas Roxhed som ordinarie föreståndare för MedTechLabs. Som forskare är han känd för sin uppfinningsrikedom inom det medicintekniska området och att omsätta nya idéer till projekt, företagande och patent. Bland hans mest kända innovationer finns ett piller som sväljs och injicerar läkemedel i magväggen. I den här artikeln berättar han om sin forskning, företagande och hur han ser på utvecklingen av Stockholm som life science-region.
Vad gör du i din forskning?
– Jag leder gruppen för medicinska mikrosystem vid KTH. Vi jobbar med små saker man kan ha i kroppen. Till exempel mikronålar som går ner i huden för att leverera läkemedel, men inte så djupt att de känns. Ett annat område är minimalt invasiv terapi i hjärnan, där det är möjligt att föra in små inplantat med läkemedel via blodkärlen. En idé vi jobbar på är att föra upp inplantat i hjärntumören och sen aktivera den utifrån med en fjärrkontroll, så man kan slå av och på läkemedelsleveransen efter behov.
Du är medgrundare till blodprovningsföretaget Capitainer?
– Ja, Capitainer är en spinoff från min forskning vid KTH. Där utvecklar vi teknik som underlättar provtagning av blod och andra kroppsvätskor. Visionen är tillgängliggöra exakta mätresultat av biomarkörer eller läkemedelsnivåer mycket mer frekvent än vad som typiskt görs idag. Idag mäter man kanske innehållet i blodet någon enstaka gång, i början av en behandling eller så. Kan man enkelt ta prover så kan man övervaka behandlingar och sjukdomsförlopp över tid och nå en helt annan insikt och kvalitet i behandlingen.
Capitainer har tagit fram ett kit för hemprovtagning som provades under pandemin?
– Vår metod fångar en exakt mängd blod på en papperslapp och är så enkelt att du själv kan göra det i hemmet. Rätt mängd blod är avgörande för att kunna mäta den riktiga koncentrationen av antikroppar i kroppen. I början av pandemin gjorde vi ett slumpmässigt utskick med vårt testkit och fick bra svarsfrekvens. Vid Valborg gjorde vi om det och kunde se att 12 procent hade haft en covidinfektion. Vid den tiden saknades korrekta siffror på infektionsläget i Sverige. Nu i sommar har vi gjort nya tester för att se hur vaccinationerna påverkat. Vår extremt goda svarsfrekvens på utskicken tror jag har att göra med att vi använde en copywriter vid utformningen av utskicken.
Hur kom det sig att du började forska?
– Jag läste elektroteknik på KTH och hade väl någon idé om att börja på ett företag som Ericsson. Under utbildningen började jag fundera. Ska jag använda min kapacitet till att utveckla nästa generations mobiltelefoni eller finns det något som känns viktigare? Då kom jag fram till att jag borde sikta på medicinsk teknik. Där fanns det spännande utmaningar och handlade om människors liv, det skulle ge mig bättre drivkraft. Med den inställningen blev det sen naturligt att doktorera, för det räcker inte riktigt med civilingenjörsexamen om man vill uträtta större saker.
Kan du berätta mer om mikrosystem och medicinsk teknik?
– Det kan handla om att använda ljus för att skapa små, mycket transistortäta mikrochips, eller att definiera mekaniska strukturer på nanometernivå genom etsning eller andra tekniker. Vi tar fram olika slags mätsensorer, men också lösningar för mekanisk frisättning av läkemedel. Det är till exempel möjligt skapa ett membran som försluter en läkemedelskapsel och sedan specifikt påverka det för att få det att ge vika och släppa ut läkemedlet. Med flera membran kan man sen frisätta rätt dos vid rätt tillfälle.
Du har hunnit med att forska vid MIT också. Hur gick det till?
– Professor Robert Langer som jobbar där är nestorn inom läkemedelsleverans och även en av grundarna till Moderna. Han och läkaren och gastroenterologen Giovanni Traverso fick idén att leverera läkemedel inifrån tarmen med hjälp av nålar. De började titta på mikronålar som kunde att sväljas genom matstrupen och sökte en postdoc som kunde sådant. Den utlysningen nådde KTH, då vi var bland de första att jobba med mikronålar, fast på huden. Det här var 2015 och jag hade redan tre egna doktorander. Men då dessa forskare har inspirerat mig länge så skrev till dem att jag ville hjälpa till i projektet. Vi hittade en lösning där jag kombinerade ett sabbatical year med halvtidslön från MIT som expert. Jag och min familj flyttade dit och var där 18 månader, fram till 2017. Det arbetet resulterade i en artikel i Science, med en känd bild på vårt piller som ställer sig upp i rätt position i magen innan injektionen. Senare gjorde vi även en liknande kapsel för tarmen.
Hur ser du på innovation och forskning?
– Hos oss sitter det i väggarna. Vi tar fram väldigt tillämpade applikationer och är vana vid att jobba nära företag. När samarbetet fungerar kan det rädda liv över hel världen, vilket skett med forskning från vår avdelning tidigare. Vi genererar också många patent, jag tror jag är en av dem med flest patent bland forskarna på KTH? Men jag har långt kvar till Bob Langer som både är den mest citerade ingenjören i världshistorien och den med flest patent inom medtech. Så innovation och forskning hänger intimt samman in min värld. Om det ska betala sig för samhället och de som investerar i forskningen så måste resultatet kunna omsättas praktiskt och få patentskydd. Bob Langer har startat ett 30-tal företag, hans engagemang gör att han drar åt sig både pengar och bra personer. Att vi har ett Covidvaccin idag har mycket att göra med att Bob är en sådan entreprenör. Redan innan vaccinet kom hade någon räknat ut att Langer påverkat två miljarder liv med sina innovationer. Nu är de ännu fler.
Hur uppfattar du skillnaden mellan USA och Sverige när det gäller forskning?
– En sak jag reagerade på initialt, och tyckte var konstigt, var att man gick in så förutsättningslöst i saker. Eftersom man har stora resurser i USA så kan man kosta på sig att låta en doktorand göra 1000 mätningar av en viss sak utan att från början ha en så tydlig idé om vad det ska leda till. Det angreppssättet kändes nästan korkat! Varför ska vi lägga resurser på något som vi inte har en aning om hur det ska användas? Jag inser nu att det är en av nycklarna till framgången, att man hittar och upptäcker saker litet på chans. Samtidigt genererar man då mer och mustigare data till forskningen som bidrar på sikt. Detta är en stor skillnad mot hur det fungerar här i Sverige.
Vad vill du se mer av i den medicintekniska forskningen?
– Man bör minnas att Sverige har en historia där läkare och tekniker jobbat tillsammans med att ta fram ny medicinteknik, det var så gammakniven och pacemakern kom till. Men vi behöver jobba ännu närmare mellan disciplinerna för att kunna skapa fler nya stordåd. Jag är väldigt inspirerad av min tid i USA. Det man gör där på MIT, vilket ännu inte sker på KTH, är att man har egna djurhus där man bedriver djurexperiment. Detta driver forskningen snabbare till nästa steg, gör den mer relevant och skapar större impact. Via mitt forskningssamarbete med läkaren och forskaren Staffan Holmin vi har jag börjat använda djurfaciliterna på Karolinska Institutet, KI. Så nu åker jag fram och tillbaka mellan KTH och KI. Jag ser fram emot att KTH, KI och Karolinska Universitetssjukhuset växer samman mer och då även fysiskt. När vi lär känna verksamheterna vid KI och sjukhuset, läkare och annan personal där, då underlättar det samarbete.
Till sist, vad hoppas du på när det gäller Stockholm som life science region?
– Min förhoppning är att vi får vårt eget Kendall Square som på MIT, där spinoffer, forskare och näringsliv har fikaavstånd till varandra. När Bob Langer var postdoc på 70-talet så var området Kendall Square slum, nu är det världens ledande life science-centrum. Jag trodde inte samlokalisering betydde så mycket, men det skapar verkligen förväntan och idéer bland människor som vistas på samma område, man blir mer varse bolagen där och deras utveckling. Området runt KI, i nybyggda Hagastaden mellan Stockholm och Solna, kan förändras på samma sätt och bli en plats man säger ”wow” när man besöker.