Intervju med Dr Amir Pourmorteza

Hej Amir! Du är i Stockholm för Fredrik Grönbergs disputation där du var opponent. Och nu höll du denna mycket uppskattade föreläsning. Vad mer kommer du att göra under din vistelse?

– Jag ska också få se den nya fotonräknande CT-skannern på MedTechLabs precis mittemot där vi är nu. Detta, och träffa och diskutera frågor med kollegor här på KI och KTH. Jag har även tagit med mig några prover som kan vara användbara för att utveckla nya tillämpningar för den här tekniken.

Vad är ditt viktigaste medskick om vad fotonräknande avbildning kommer att innebära för hälso- och sjukvården?

– CT med fotonräkning ger oss naturligtvis ultraupplösning, men det finns också tillämpningar som helt enkelt inte är möjliga utan fotonräkning. Till exempel spatial upplösning och multikontrastbilder. Inom onkologin, där man använder olika kontrastmedel för att bestämma behandlingen, kommer detta att vara mycket användbart. CT med fotonräkning kommer också att användas vid minimalinvasiv kirurgi. Det tar tid för kirurgen att följa kärlen och hitta rätt väg. Med robotteknik och 3D-guidning kommer dessa processer att bli snabbare och bättre. Och det kommer att bli möjligt att använda automatisering bättre, åtminstone för delar av operationen, vilket är ett stort steg. En sak som min forskning visar är att med ultraupplösning kommer vi nu också att behöva ta hänsyn till anatomiska rörelser, vilka inte var av betydelse tidigare. På samma sätt som vi gör rörelseuppskattningar och korrigerande justeringar för medicinsk avbildning av hjärtat kommer vi att behöva göra det för buken och hjärnan. Allt i kroppen pulserar. Detta är alltså ett öppet problem just nu.

Så, stora förändringar för kirurgen och läkaren?

– Det kan också innebära en anpassning för radiologerna, eftersom de kommer att behöva läsa olika typer av bilder. Kommer det att ta längre tid att identifiera en tumör med en ultraupplöst bild än med en standardbild, på grund av all den nya informationen, eller kommer det att bli lättare? Det kommer också att uppstå nya utmaningar för datorprogrammerarna. Detta är icke-tekniska frågor, men de är viktiga och kommer att påverka arbetsflödet. Det finns bara cirka 1 000 ultraupplösta skanningar i hela världen just nu, så vi vet inte så mycket om hur arbetsförhållandena kommer att förändras.

Vilka områden förutom cancer och tumörer kommer att få bättre diagnostik och behandling?

– Det finns många, men jag kan ge ett exempel. Barn med cystisk fibros behöver göra många skanningar när sjukdomen väl har identifierats. Med fotonräknande datortomografi kan deras stråldoser minskas med 95 procent. De läkemedel som används för deras sjukdomar ger biverkningar, så man vill verkligen kontrollera om dessa läkemedel får önskad effekt på det enskilda barnet. Med fotonräknande avbildning är det lättare att i detalj se om luftvägarna gynnas av det använda läkemedlet, man kommer kunna se förändringar i slemmet tjocklek inom en månad i stället för att behöva vänta tre månader för att se effekterna. Detta är också viktigt eftersom de läkemedel som används är dyra, man vill inte slösa bort dem i onödan.

Dr Amir Pourmorteza är biträdande professor i radiologi och biomedicinsk teknik vid Emory University och Georgia Institute of Technology. Han är chef för laboratoriet för avancerad medicinsk avbildning och rekonstruktion vid Winship Cancer InstiIntervju tute. Hans forskningsintressen omfattar tillämpning av datortomografiteknik och nya datortomografiteknikers inverkan på det kliniska arbetsflödet. Han är en internationellt känd pionjär på området CT med fotonräkning. Dr Pourmorteza har varit forskare vid NIH Clinical Center där han var först med att genomföra ett flertal experiment med CT på människor.