Sigrid Lundberg

Sigrid Lundberg är Med. Dr. Överläkare med ansvar för Forskning, Undervisning och Utveckling vid Njurmedicinska kliniken, Danderyds sjukhus AB och anknytning till Karolinska Institutet, avdelning för kliniska Vetenskaper, KI DS.

Vilken forskning kommer du att bedriva inom MedTechLabs?

Den forskningen som jag sedan 20 år tillbaka bedriver, bredvid mitt huvudsakliga kliniska arbete, handlar om att förstå mekanismer för sjukdomsuppkomst och – progress vid kronisk njursjukdom. Detta sker i ramen av ett antal nationella och internationella samarbetsprojekt och forskningsnätverk. Mitt fokus ligger på sjukdomen IgA nefropati (IgAN), vilken är den globalt vanligaste formen av glomerulonefrit och även utgör den vanligaste diagnosen bland patienter i Sverige som lever med en transplanterad njure eller dialys pga inflammatorisk njursjukdom. Våra njurmedicinska patienter tillfrågas i samband med diagnostisk njurbiopsi om att delta i kliniska biomarkörs- och uppföljningsstudier där blod- och urinprover sparas i forskningssyfte samt att patienten ger sitt samtycke till att njurvävnad som blivit över efter klinisk diagnostik används till forskning. Kliniska data sparas i vårt nationella kvalitetsregister SNR. Min roll är därmed att, tillsammans med forskarkollegorna på MedTechLabs och Klinisk Patologi samt Karolinska Institutet, föra den nya 3D-mikroskopi-metoden till kliniken. I samarbete med läkemedelsindustrin planerar vi även att använda oss av metodens potential för att studera verkningsmekanismer och behandlingsutfall vid nyutvecklade terapiformer.

Vilken inverkan hoppas du få med din forskning?

Min vision är att vi med vidareutvecklade diagnostiska metoder säkrare, snabbare och till en lägre kostnad än idag kan karakterisera strukturella förändringar och molekylära mekanismer vid olika njursjukdomar och hos den individuella patienten för att i mycket nära framtid kunna erbjuda en mera specifik samt både skonsam och effektiv behandling. Genom att analysera förändringar i njurvävnad i förhållande till kliniska data och nivåer av olika markörer i blod- och urinprover hoppas jag även att vi hittar förbättrade metoder att monitorera vår behandling och att tidigt detektera skov av inflammatorisk sjukdomsaktivitet som kräver modifiering av behandlingen. Via etablerade forskningsnätverk kommer metoden kunna spridas till andra centra på nationell och internationell nivå.

När skulle denna forskning komma till praktisk användning för patienterna?

Redan idag ligger stort fokus inom njurforskningen på att utveckla internationellt validerade riskprediktionsmodeller som med hjälp av njurbiopsifynd, kliniska variabler och sjukdomsspecifika biomarkörer kan stratifiera patienternas sjukdom i förhållande till modifierbara patogenetiska mekanismer, och till den individuella risken att utveckla fortskridande njursvikt. Ny kunskap i det fältet kommer att användas mer och mer både i klinisk praxis och för att pröva nya behandlingar där man med hjälp av stratifiering kommer att kunna utföra studier med större tillförlitlighet i mindre patientgrupper och på kortare tid. Detta har framförallt betydelse för utvecklingen av terapimöjligheter vid mera sällsynta sjukdomsgrupper som glomerulonefriter men även i de stora sjukdomsgrupper som diabetes och hypertensiv njursjukdom som har en enorm påverkan på folkhälsa och hälsoekonomi.

Vad är din bakgrund och din motivation som forskare?

Min första forskningserfarenhet fick jag under medicinstudierna i Göttingen och Lübeck, Tyskland, där jag för min ’Doktor der Medicin’ 1991 deltog i experimentell forskning på Toxikologen, Karolinska Institutet, Stockholm. Jag flyttade till Sverige efter min läkarexamen 1991 och legitimerades 1995. Som specialist i Internmedicin (2002) och Njurmedicin (2003) har jag alltid känt stort engagemang i att utveckla och individualisera vården av de personerna vars behandling jag ansvarar för eller tillfrågas om råd om. År 2002 blev jag av Professor Stefan Jacobson på Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, inbjuden i att delta i en långtidsstudie av patienter med en biopsiverifierad diagnos av IgAN och jag tog över ansvaret för ett av honom och en kollega på Reumatologen, Iva Gunnarsson, 1994 startad IgAN patientregister med kliniska data samt en därtill kopplad provsamling i biobank. Både registret och provsamlingen fortsätter att växa i storlek och uppföljningstid. Projektet resulterade i min avhandling 2012 om ”Faktorer som styr progress av kronisk njursjukdom vid IgAN”. För att våra samlade data och provmaterial skulle komma till störst möjlig nytta har jag sedan 2009 varit aktiv i ett flertal internationella forskningssamarbeten kring IgAN. Jag var även en av initiativtagarna och aktörer från Njurmedicinska föreningen som 2015 skapade en njurbiopsiregister-del till vårt svenska kvalitetsregister SNR. Registret möjliggör epidemiologiska studier av samtliga njurdiagnoser i Sverige samt en framtida utvärdering av förbättrade behandlingsmöjligheter på antalet patienter som är i behov av njurersättande behandling och/eller drabbas av kardiovaskulära komplikationer och för tidig död. I och med omfördelningen av 40% av den Njurmedicinska vården i Stockholm från Karolinska Universitetssjukhuset till Danderyds sjukhus har jag i mitt arbete där (sedan 2016) möjligheten att följa patienter vars vård jag ansvarat för i snart två decennier. Det finns ingen starkare motivation till att vilja bidra till framtida förbättrade möjligheter att främja hälsa.