Ulf Hedin

Hej Ulf! Vilken slags forskning utför du vid MedTechLabs?

– Det är ett brett interdisciplinärt projekt för att hitta bättre behandlingar av tre olika sjukdomar inom området perifer kärlsjukdom. I det ingår klinisk verksamhet, patientnära forskning och forskning vid Scilifelab och KTH. Tillsamman är vårt syfte att ta fram personcentrerad – eller individualiserad – diagnostik och terapi för dessa sjukdomar. Det innebär också att jag, tillsammans med Christian Gasser på KTH, leder ett ganska stort team. För projektet bygger vidare på redan etablerade samarbeten mellan Karolinska universitetssjukhuset, Scilifelab och KTH. I praktiken är det fyra enskilda forskargrupper som nu samarbetar över gränserna.

Vilken inverkan hoppas du få med denna forskning?

– Att vi ska kunna ta fram en mer precisare bedömning av perifer kärlsjukdom. Något som i sin tur kan ge bättre behandlingsresultat, inklusive preventiva insatser. Dagens behandlingsriktlinjer för den här gruppen av sjukdomar bygger i vissa fall på mer än 30 år gamla studier, som då är populationsbaserade. Förutom risken att situationen ser helt annorlunda ut idag bland patienterna innebär det också att man fattar beslut utifrån vad som är bäst behandling på gruppnivå. Medan vi alltså siktar på att åstadkomma en individualiserad behandling, en helt annan approach. För en av sjukdomarna vi forskar på innebär dagens bedömningsmetod att vården i genomsnitt behandlar 6-8 personer i onödan, vilket är nödvändigt för att försäkra sig om att kunna rädda en individ från stroke. Med en individualiserad bedömning skulle den siffran komma ner till en eller två personer opereras. Då blir man tre gånger så effektiv.

När kan resultat från denna forskning nå patienterna?

– Det vi hoppas är att projektet ska leda till en klinisk studie som kan genomföras åtminstone i slutfasen av den utsatta projekttiden. Det skulle innebära att vi inom fem år har ett sådant resultat att det är möjligt att ta våra nya metoder vidare till implementering inom den svenska hälso- och sjukvården. Jag känner mig väldigt trygg med det här projektet eftersom den utförs av en så väletablerad plattform av forskare som redan känner och har jobbat tidigare med varandra.

Vad krävs då för att det ni kommer fram till ska kunna föras in i vården?

– En klinisk studie är både nödvändig för och underlättar själva implementeringen. Men med stor sannolikhet kommer det även i den fasen att krävas mer forskningsmedel. Vår ambition är ju att den behandlingsmetod vi tar fram ska kunna bli en ny europeisk standard, vilket både tar tid och förutsätter flera kliniska studier för att ta sig in i systemet.

Finns det tankar på någon kommersialisering av era forskningsresultat?

– Vi har faktiskt redan ett samarbete på gång med Karolinska innovation för att de ska kunna hålla sig informerade om vad vi gör i projektet och därmed bana vägen för en eventuell kommersialisering. Det skulle till exempel kunna vara datadrivna prediktionsmodeller för riskbedömning och terapival. På det området finns sedan tidigare en kommersiell potential. 

Vad är din bakgrund och din motivation som forskare?

– Att vara klinisk verksam som läkare och jobba med dessa patienter samtidigt som jag forskningsverktygen på nära håll är väldigt tillfredsställande. Jag har nära till både grundforskningen och den translationella forskningens frontlinje där man hittar nya vägar att förbättra de behandlingar jag och mina kollegor ska tillämpa. Att få arbeta interdisciplinärt med forskare från Scilifelab och KTH med bakgrund i helt andra discipliner fungerar också som en stark drivkraft för mig.

Kontakta Ulf Hedin: ulf.hedin@ki.se